söndag, november 29, 2020

Mina aktier på Nordnet tog sitt pick och pack...

...och flyttade in till sina polare på Avanza! Äntligen har jag mina aktier hyfsat samlade, mina svenska innehav åtminstone. Jag startade ett KF på Nordnet för ett tag sedan då det stod klart att de hanterar källskatten på utländska aktier bättre än Avanza, så de får vara kvar där. Men mitt ISK har flyttats över och det är himla gött faktiskt.

Anledningen till att jag hade aktier på både Avanza och Nordnet är naturligtvis att jag i begynnelsen, som så många andra, ville åt det gratis courtage som båda aktörerna erbjuder. 
  • Avanza erbjuder gratis courtage på Stockholmsbörsen upp till 50 000 kr 
  • Nordnet erbjuder gratis courtage på Stockholmsbörsen upp till 80 000 kr eller 6 månader
Värt att notera är att det gäller det totala insatta beloppet och inte enbart aktiernas värde på t.ex. ett ISK. Det gjorde jag bort mig lite på, för när det var ca 10 000 kr kvar till taket på Avanza så köpte jag lite fonder. Med facit i hand skulle jag väntat med det tills jag nått maxgränsen, men jag hade inte koll på det. Lite snopet, men då gick jag över till Nordnet och fortsatte att bygga upp mitt sparande där. 

Det är ingen dum affärsidé när det kommer till att locka till sig nya småsparare. För egen del upplevde jag att jag kunde lära mig att handla i lugn och ro, utan att behöva oroa mig för avgifter. Jag kunde köpa en aktie, för att i nästa stund ångra mig och sälja den igen.

Nackdelen med att göra som jag gjorde är att det blir svåröverskådligt. Att ständigt behöva logga in på två appar eller hemsidor, och sedan inte heller kunna få en samlad bild över hur min portfölj stått sig jämfört med index. Mycket irriterande för någon som loggar in flera gånger per dag, som jag. 

Att jag valde Avanza som huvudaktör för mina investeringar beror på att jag upplever dem som mer användarvänliga, både i appen och på hemsidan. Att flytten sedan överhuvudtaget blev av beror på att jag upptäckte att Avanza erbjöd att man kunde "importera" en överblick på övriga sparanden från andra banker. Det var ju ändå en kul grej, så det gjorde jag. Då upptäckte jag att jag även på ett smidigt sätt kunde flytta över mitt ISK på Nordnet till Avanza. Jag försökte läsa på så gott jag kunde, men kunde inte se att det skulle leda till några ovälkomna överraskningar såsom administrationskostnader eller courtageavgifter. Jag gjorde slag i saken och beställde därmed en flytt.

Det skulle ta 1-3 veckor blev jag upplyst om och det gick ganska fort att få över aktierna, däremot verkar det ta tid att få med historiken. Såsom GAV-kurs och utveckling. Det väntar jag ännu på och kommer det inte under nästa vecka får jag väl höra av mig och fråga.
 
Lite fundersam är jag också för hur mina siffror kommer att påverkas, eftersom jag misstänker att det räknas som en insättning på Avanza. Vilket det på sätt och vis är, men pengarna är ju inte nya för mig, bara för Avanza. Man lär så länge man lever och jag tycker ändå att det känns bättre att ha en samlad bild, så om det innebär att det blir avvikande siffror ett år - so be it!


Jag vill poängtera att detta inte är ett betalt samarbete med vare sig Nordnet eller Avanza. 


Har ni gjort samma resa, eller nöjt er med EN mäklare?

Ha en go vecka!

Tillägg: Av en slump råkade jag hitta att jag kunde fylla i lite siffror själv och skicka in, så nu får vi se hur det ser ut om ett par dagar. 

lördag, november 28, 2020

Delad eller gemensam ekonomi?

Det är en het potatis det här med ekonomin i ett hushåll, men det känns som att normen ändå är att man har gemensam ekonomi. Jag kan absolut förstå det, men jag ska erkänna att det är inte något för mig. Jag fick inspirationen att skriva lite om det av Pappa betalar? . 

Så varför envisas jag med att ha mina egna pengar för mig själv då? 
Svaret är inte helt enkelt, men jag misstänker starkt mitt eget kontrollbehov. Jag vill veta vad jag har och jag vill inte ha några diskussioner om onödiga inköp, ifall jag får för mig att ge mig själv en liten treat. Jag vill heller inte behöva störa mig på om min man gör detsamma.

I vårat förhållande tror jag i och för sig inte att det hade varit några problem att ha gemensam ekonomi, eftersom vi är ganska samsynta. Men faktum är att vi har bidragit med två barn var till den här familjen och jag skulle inte våga räkna med att det aldrig skulle uppstå dispyter om pengar. Det känns som en onödig risk att utsätta oss för, särskilt som det upplägg vi har dessutom fungerar alldeles ypperligt. 

Men hur gör vi med gemensamma kostnader då? 
Det är inte så blodigt, tänker jag, att det inte blir exakt på kronan rättvist. Vi handlar mat ungefär varannan gång och eftersom min man tjänar något mer än jag, så tar han någon extra handling då och då samt står för familjens större och dyrare bil som vi alla får plats i. Jag står för våran "andrabil" som är betydligt mindre och billigare.

Huset äger vi naturligtvis tillsammans 50/50 och vi sätter in pengar på ett konto där lånen dras från. Vi sätter in lite mer än vad som behövs för att täcka lån, försäkringar, el, bredband, tv m.m. På det viset växer sakta men säkert en liten husbuffert fram. Den bufferten ska täcka övriga kostnader som rör huset.

Semester har vi ju också då och då, som de flesta andra. Varje månad sätter vi in en likvärdig summa var på ett konto som är öronmärkt för resor eller semester. Ja, mer komplicerat än så är det inte.

Om min man skulle vilja ha en helt gemensam ekonomi?
Det här är faktiskt en fråga som aldrig tagits upp oss emellan, inte med ett ord. Inte ens i början av relationen. Ingen av oss var intresserad helt enkelt. Men OM min man skulle uttrycka en önskan om gemensam ekonomi skulle vi naturligtvis komma fram till en lösning som fungerar. Jag är inte helt rabiat. På de punkter som det underlättar att ha det, kan man ju dessutom nästan säga att vi har gemensam ekonomi.

Har jag alltid varit sån här?
Ja det kan man nog säga. Min mamma är min förebild, självständig och enveten som få. Med oerhört små medel fick hon det att gå runt under min uppväxt, trots att hon var ensamstående och lyfte en blygsam lön som anställd i en matvarubutik. Jag och min bror saknade aldrig någonting och tack vare hembakt bröd och ärvda kläder, kunde vi åka på semester varje sommar. Jag har lärt mig att inte ta någonting för givet, nyttan i att klara mig själv och uppskatta det jag har.

Innan jag blev ekonomiskt medveten hamnade jag i en svår situation, som jag hade kunnat klara mig ur utan problem om jag bara haft kapital. Nu tog jag mig ur den tack vare länsade konton, kreditkort, personligt privatlån och slutligen en stor portion tur som möjliggjorde det steg jag var tvungen att ta. Om jag inte fått en klapp på axeln av Fru Fortuna så vet jag faktiskt inte hur mitt liv hade sett ut idag, och det gör mig väldigt ödmjuk inför det faktum att vi aldrig ska ta något för givet. Det har också lett till att jag försöker pränta in vikten av att spara en del av sina pengar i mina barn, att alltid se till att ha ett eget "Pippi-kapital".


Foto: SVT

Hur tänker ni kring ämnet?

Trevlig helg på er och ha en mysig första advent!

 


söndag, november 15, 2020

Kortet brinner och kontot blöder

Som numera ekonomiskt lagd svider varje utgift som inte tillhör de fasta omkostnaderna och den här månaden har varit minst sagt tuff. Den utlösande faktorn var nog att vår kombinerade kyl/frys dog. Vi har två av den sorten, då vi varannan vecka är 6 i familjen och vi insåg ganska omgående att ett inte räcker. Så gick då den gamle och dog ifrån oss. Vi sörjde inte särskilt länge utan började genast jakten på en ny lösning. 

Jag har länge drömt om en frysbox och nu äntligen skulle jag få en anledning att dregla över just sådana. Förstå lyxen att kunna baka och frysa in, köpa en lokal halv gris och frysa in, skörda i trädgården och frysa in, handla på extrapris och frysa in. En fristående frys (frystående?) lämnade oss dessutom inget annat val än att skaffa ett fullstort kylskåp, "ah be still my beating heart". Återigen lyxen att slippa planera inslussning av livsmedel, bara handla och knô in.  

Sedan följde några mindre sällanposter i rask takt, så som blommor och kläder (till mig och två barn) inför en begravning, nya vinterdäck, vinterskor till dottern och mig samt busskort till dottern. Några av utgifterna kunde jag naturligtvis förutse...om jag bara inte blundat så hårt, men att det liksom klumpar ihop sig som det gjort den här månaden är tack och lov högst ovanligt.

Summan, utöver fasta kostnader, vi hamnar på den här månaden blir drygt 16000 kr. Jag är mycket tacksam mot mig själv att jag har riktade buffertar, ett bilkonto och ett huskonto som mer än väl täcker upp de största posterna. Att jag dessutom precis skaffat ett förmånligt kreditkort med cashback, visade sig vara oerhört bra tajmat. Tänk så besvikna kreditkortsföretaget kommer bli nästa år, när det kommer fram vilken snåljåp jag egentligen är. Jag skriver "nästa år" för vi ju en jul framför oss också, men sedan...ojojoj, vad magert det kommer att bli.

Make me rich, free$er!

Hoppas att ni haft en trevlig helg!


lördag, november 07, 2020

Dazzeled by Gatsby

Ojojoj, jag har sett filmen förut och första gången har jag för mig att jag upplevde den som lite...hm, jamen lite spejsad men ikväll såg vi den igen och säger bara "WOW". Jag är helt blown away, vilket sceneri, vilket kostymeri, vilken symbolik, musiken och vilket djup. Jag älskar´t!

Jag är rädd att jag hade andra förväntningar på filmen första gången jag såg den och därför blev lite ställd. Det är lite pinsamt att erkänna men jag mindes knappt någonting från filmen och därför var jag i princip lika nollställd inför kvällens visning som första gången, men den här gången var jag väl helt enkelt mogen!

Jag antar att andemeningen i filmen, som bygger på en bok (som jag snart kommer att läsa), är att det är viktigt att ha en balans mellan att ha mål i livet och uppskatta det man har. Att ha något att arbeta mot men att vara ödmjuk inför sina tillgångar. För ju mer man har desto mer svåruppnåeliga blir målen och för att det inte ska riskera att spåra ur, behöver man inse värdet på det man kan förlora i jakten på nästa erövring.



Har ni inte sett den, SE DEN! 


tisdag, november 03, 2020

Timpeng - 4998 kr

När jag tittar tillbaka på mina inlägg här den sista tiden, ser jag att de verkligen har gått i moll. Så nu får jag rycka upp mig lite, tänkte berätta att jag ska sadla om och bli tandläkare. Jodå! Jag har nämligen känt mig kallad, nä mer än så, jag fick till och med ett fint kort på posten för några veckor sedan där jag, tillsammans med en inbjudan, fick informationen att "Dags igen, har du borstat?"

Genast kavlade jag upp ärmarna mentalt och lade upp en krigsplan. När behöver jag börja tandtråda för att tandköttet ska ha vant sig tillräckligt vid misshandeln för att inte börja blöda när tandläkaren sticker med sin hemska, vassa krok i blänkande metall och därmed avslöja min bristande dedikation när det kommer till tandtråd? (Ursäkta, sjukt lång mening men mäktar inte med kommateringen.)

Planen sket sig naturligtvis och jag fick i panik börja tandtråda tre dagar innan D-day. Även om det blödde mycket mindre sista gången, visste jag ändå att det var kört. Det var bara att krypa till korset och erkänna! Jag vet att jag har ganska bra tänder, så jag "har råd" att slarva lite, men aldrig hade jag kunnat föreställa mig den lovsång både tandläkaren och hans sidekick brast ut i. Tydligen har jag tänder som en 18-åring och en mun som Mick Jagger. Det kan bara vara i tandläkarstolen man kan tolka det som en komplimang, Mick Jagger-liknelsen alltså. 

Det var ingen lång stund jag tillbringade i stolen, men jag hann bli förhörd om min familjesituation och när det framkom att jag hade barn fick jag ett brandtal om hur viktigt det var att redan i barnens unga år etablera en god tandhälsa. Jag försäkrade honom om att vi har strikta rutiner kring just tandborstning men att vi alla uppenbarligen kunde bli bättre på tandtråd. Han nickade ivrigt, rafsade ihop sex (6!!!) tandborstar som jag skulle få med mig hem och frågade hur små mina barn var. När jag berättade att de var tonåringar sjönk han liksom ihop lite på sin stol och såg med ens uppgiven ut. 

"Då är det som det är, det är svårt att kontrollera allt....men tandtrådning är en familjegrej", tillade han med förnyad energi och tog fram en liten mellanrumsborste i gummi. 
"Alla kan ha varsin sån här, i en egen liten låda i badrummet. Man använder den flera gånger." Jag hade inte hjärta att göra annat än att le lika entusiastiskt och hålla med om att det var en fantastisk idé.

På 12 minuter var besöket avklarat. Jag räknade ut att det kostade mig 83,30 kr/min att få en riklig dos beröm blandat med tandläkarandlig spis. 83,30 kr x 60 min ger en timlön på 4998 kr. För den summan kan jag mycket väl tänka mig att konvertera till tandläkarismen. Åtminstone tills första varbölden/ skrikande barnet/ dåliga andedräkten dyker upp.


Äh, jag har det nog rätt bra ändå!
  

lördag, oktober 31, 2020

Ett sista farväl

Från och med idag har jag ingen farmor längre. Hon vandrade vidare 6:45 imorse och lämnade oss efterlevande att fortsätta vår resa i jordelivet. Hon fick en stroke för nästan 2 veckor sedan och efter det ville kroppen inte samarbeta mer. Hon tynade sakta men säkert bort i sin säng på boendet. Två veckor är en lång tid att ligga och bara vänta på slutet. 

För egen del var det en lättnad att ta emot beskedet att lilla farmor äntligen fått somna in, det kändes mer psykiskt påfrestande att hon bara låg där. Att inte veta vad hon uppfattade av omgivningen, att inte veta om hon hörde samtalen inne i rummet, att inte veta om hon förstod det hon eventuellt hörde och att inte veta om hon förstod att alla som kom och gick under de där dagarna var där för att hon skulle dö.

När samtalet från pappa var över satt jag bara och tittade ut genom köksfönstret. Tittade på gråsparvarna, pilfinkarna, talgoxarna och blåmesarna som småkivades runt fågelbordet och försökte rannsaka mitt känsloregister. Vad kände jag egentligen? Var det någon känsla jag borde uppmärksamma och bearbeta? Nej, jag kom fram till att allt var som det skulle. Jag har tänkt mycket på henne idag och på de minnen jag bär med mig från barndomen.

Det jag kommer att skriva nu kanske framkallar en mental fnysning hos vissa av er, men jag vill gärna vara öppensinnad och väljer att berätta ändå. Under sommaren har vi stora mängder nässelfjärilar i vår trädgård och det händer då och då att någon enstaka fjäril förirrar sig in i huset, men nu var det längesedan jag såg till någon. Av förklarliga skäl då de oftast övervintrar mellan september och mars. Därför blev jag mycket överraskad i förmiddags, när jag som bäst höll på att göra mig iordning i badrummet, då det från ingenstans dök upp en livlig och praktfull nässelfjäril. Den fladdrade runt en stund i rummet, som för att visa upp sig, innan den sökte sig mot fönstret. Efter att jag släppt ut den slog det mig att det kanske var en hälsning från andra sidan. Oavsett om det var så eller inte, tycker jag om den tanken och behåller den som ett sista ljust minne av min farmor.




Ikväll brinner ett ljus för de vi förlorat men minns med värme.


onsdag, oktober 28, 2020

Ouch, -4% idag. Dags för shopping?

Jag gillar rött på rosor, höstlöv och tomteluvor. Däremot är jag inte lika förtjust i det på börsen. Jag har haft en hyfsat bra utveckling det här året men den här veckan har verkligen gått hårt åt mina stackars små investeringar.

På mina svenska aktier som ligger på mitt ISK på Avanza var jag ner -4,09% som mest, sedan skuttade det upp och stannade på -3,91. *Yeahhh* En stor sättning överlag men Intrum bidrog generöst till nedgången tillsammans med ZignZec, Bonava och Softronic. Jag är lite glad att jag avyttrade en smula Intrum för 265,20 kr/ st förra veckan, dels fick jag lite nytt att handla för (Hello Pfizer) och dels för att jag var för tung på posten.

Nordnet-ISK:et nöjde sig med att stanna på -2,92%, där främst Elektra agerade draglok.

Den här gången är jag lite bättre rustad för en dipp än vid den första Coronakraschen. Jag har en liten slant jag kan ta till och shoppa för. Redan nu har jag börjat duttköpa, veckan hittills har resulterat i:
  • Fortum - 16 EUR/ st
  • XACT Norden Högutdelande - 114 kr/ st
  • Essity - 271 kr/ st
  • Investor A - 530 kr/ st
  • Cibus - 150 kr/ st
  • Stora Enso - 128 kr/ st
Den här månaden har varit dyrare än vanligt, då både vinterdäck och kylskåp har behövt införskaffas. Jag är glad att vi har våra riktade sparanden och buffertar som täcker sådana utgifter och vadderar våra ekonomiska utmaningar i vardagen. Det innebär att jag trots allt kan investera som vanligt.

Jag räknar med att vi har en liten bit kvar att falla, så jag försöker bortse från alla kronor som flyger sin kos och riktar istället in mig på att fylla på billigt. 

Småpotatis i väntan på arbete.


USA-börsen fortsätter neråt, blir det åka av imorgon också?