måndag, februari 16, 2026

Kalla mig feg - eller Eis, bitte!

I takt med att isen lägger sig över sjöar och annat vatten varje år, ökar också rapporterna om folk som går igenom isen. Jag vet att det finns kompetenta människor som kan bedöma om det är säkert att ge sig ut på isen eller ej, men jag kan inte låta bli att undra om en sådan person alltid gått före och gjort en bedömning innan vanligt folk obekymrat ger sig ut på ispromenad. Med tanke på hur många sjöar det finns i Sverige så skulle jag säga I think not. 

Sedan är ju också frågan vilka kriterier definitionen för en kompetent isbedömare innehåller. Det finns antagligen många som anser sig vara just det och jag skulle också tro att det i de flesta fall går bra, men jag hörde en man på radion strax efter att isen lagt sig första gången nu i vintras som avrådde å de starkaste från att ge sig ut på isen. Det var då och vi har haft en lång period med minusgrader, men han menade också på att om det ligger snö på isen så växer den inte på sig och blir tjockare som man kan tro eftersom snön isolerar.

Ja, man får kalla mig feg men det knyter sig i magen när jag ser folk som små prickar långt ute på isen. Jag kan inte låta bli att undra hur många som har rätt utrustning med sig. Har alla isdubbar och ispik? Har man koll på eventuella inlopp där isen alltid är svagare (om det ens finns någon) eftersom vatten i rörelse inte fryser på samma sätt. Hur långt från inloppet är isen säker?

Jag kan inte heller låta bli att vara av åsikten att om man själv eller någon i sällskapet inte har erfarenhet eller åtminstone kunskap om av att rädda folk ur isvakar, så ska man inte ge sig ut på isen. Om man ändå gör det, räknar man då med att andra ska riskera sina liv bara för att du ska ut på isen till varje pris? 

Här är en artikel från SvD som kan vara bra att läsa innan man ger sig ut. Den är från november förra året och innehåller lite bra tips. Här kan man läsa lite mer om issäkerhet

Slutligen vill jag bara tillägga att jag förstår lockelsen med att komma ut på isen med en termos varm choklad en solig, vacker och bitande kall vinterdag. Jag har själv gjort det och vet precis hur härligt det kan vara, men när jag tänker tillbaka så inser jag att jag inte alls var utrustad för det egentligen. Varken sett till utrustning, fysisk eller mental kapacitet. Hade jag gått igenom, så hade jag antagligen inte tagit mig upp igen.

Ta hand om er och tänk på att isen förändras.

8 kommentarer:

  1. Det låter som om min sambo författat detta :-D. Vi är inte alls överens om huruvida man ska gå på isen eller ej. Jag promenerade glatt (med en kompis) över hela Mälaren (Ekerö-Hässelby) i helgen, utan ett enda orosmoln över huvudet...när jag kom hem fick sambon en chock och kunde inte förstå hur jag tänkte....Nåväl, fint var det och isen höll (denna gång). Men jag ska tänka till en extra gång i fortsättningen, lovar <3

    //Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just det, hahaha, det skrev du ju sist men det hade jag glömt alldeles. Nåväl, då fick du dig en liten kärleksfull känga här och heja Team Sambo! <3

      Radera
    2. Gick då och då vintertid tillsammans med kompisar över isen från Hässelby till Brostugan där vi fikade. Minns speciellt den gången när vi på kvällen efteråt såg Nationalteatern på S:t Jacobi, vilken lycka. Det var länge sedan 77/78. Isdubbar tänkte vi inte ens på eller säkerhet överhuvudtaget./M

      Radera
    3. Men vilket fint minne! :-D

      Radera
  2. Jag klär på mig, går ut, gör ett djupt andetag och går in igen. Usch vad kallt! Är sällan ute länge!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker också att det är lite tjatigt med denna ständiga kyla, men så tänker jag att alternativet lika gärna kan vara kyla med blåst och regn. Snart är det vår, om du passar på att lyssna medan du tar ditt andetag ute så kan säkert höra någon vårfågel! ;-)

      Radera