Sova i hängmatta!

Så kom den då äntligen, min hängmatta. En månad fick jag vänta, men det var det värt. För mums vad lyxigt det var att sova i den, jämfört med att ligga på marken bland insekter och möss. Jag hade våndats lite inför själva upphängningen, försökt nöta in lite olika knopar och knutar, men när jag väl packat upp den vågade jag knappt tro att det var sant. Det såg ut att vara en grymt smidig lösning och när jag väl fick provat på riktigt, visade sig att det var just så lätt. Älskar när folk tänker till!

Jag lider lite av kontrollbehov, men vill gärna vara spontan och försöker jobba på det. En av tjusningarna med vandring är tanken på att klara sig själv oavsett vilka hinder man stöter på. Gud vad spontant och härligt! Allt jag behöver för att klara mig har jag i min ryggsäck och att skaffa en hängmatta var ännu ett steg i den riktningen, då jag heller inte behöver hitta ett tillräckligt plant underlag för att sätta upp ett tält på. Det enda jag ska behöva är två träd. Det låter ju simpelt, men så kommer jag på att "Hm, det hade ju varit smidigt att kunna trycka ner tältpinnar i marken till min tarp." Sedan tänker jag: "Hm, det hade ju varit himla käckt om det fanns en sjö intill, så att jag kan svalka av mig med ett dopp och kanske diska kåsan i." Och: "Hm, ja det här var väl ett trevligt ställe, men ingen kvällssol!" Ja, gud så spontant och härligt! Jag behöver kanske inte säga att klockan blev ganska mycket innan vi äntligen gav upp vårt sökande efter den perfekta lägerplatsen, och tog en lummig bokskog till sovrum. Det fungerade alldeles ypperligt, trots att vi fick göra avkall på både sol och sjö.

Det här kommer vi att göra om så snart tillfälle ges! 

Väl mött!

Konsten att överleva - förnekelse

Jag har bockat av en punkt på min bucket list och det är inte utan att jag känner mig lite stolt. I torsdags packade jag och min man våra ryggsäckar och drog till skogs. Det huvudsakliga syftet med vår planerade tripp var att prova våra nyinköpta hängmattor och tarpar, problemet var att min hängmatta ännu inte behagat dimpa ner i brevlådan. Skulle vi nu behöva ställa in bara för det? Vädret verkade ju bli exemplariskt och jag var inställd på en liten vandring, så varför inte passa på att bocka av en punkt på min lista "att göra innan det är försent"? Nämligen att sova direkt på marken. Visserligen på liggunderlag och under tarp, men lite utsatt är man ju ändå om man tänker på vilka besökare som kan dyka upp under natten.

Viktigt med pauser

 

Älskar leken "Gissa bajset"

 

Det tog ett litet tag innan vi hittade ett ställe som dög att övernatta på och helt perfekt var det inte heller, upptäckte vi när vi började spänna upp linor till höger och vänster. Mer plats är att föredra. Men det fick duga och detta var som sagt en testövernattning, av vilken vi skulle dra diverse lärdomar till nästa gång.

Vårt läger

Nyfikna roomies

 

Jag kan verkligen rekommendera vandring på Kinnekulle, naturen är fantastisk och varierande. För några år sedan vandrade vi hela Kinnekulle-leden, 46 km lång. Den här gången nöjde vi oss med ca 4 timmars långsamt strosande. Få aktiviteter är så rofyllt och givande som vandring, tycker jag.

Välkommen in

Hedlandskap

Gott om kalksten

Nyutslagen blom i kargt landskap

Så hur gick då övernattningen? Över förväntan faktiskt, mycket tack vare min förmåga att förneka alla former av ljud och vilka de kan komma från. Jag sov lätt och vaknade kanske en gång i timmen, men jag somnade snabbt om och drömde mycket. Min man delgav sin misstanke om att det varit möss framme, eller något annat litet djur som prasslat runt i lägret. Hellre det än grävling!

Jag längtar redan till nästa äventyr, så jag hoppas att min hängmatta kommer snart. Vad gör ni för att tanka energi?

Väl mött!

Edsvidsleden, Trollhättan 2020-01-25

Vad passar väl bättre en lördag efter löning, än att packa ryggsäcken och ge sig ut i en blek januarisol? Planen var att komma iväg i hyfsad tid, eftersom sträckan är 13,3 km lång. Ändå tog vi inte våra första steg förrän kl.11:40 på leden. Vi utgick från Åkerström, som är den sydligaste "påfarten".

Jag har länge haft den här rundan i åtanke, på min "To-Go-List" så att säga. Men det har alltid kommit något emellan. Jag har hört gott om den, och jag kan bara stämma in i lovsången. Varierande underlag och miljö, allt i från bäckravin till hedlandskap. Nära-älven-upplevelser och motionsspår, villaområde samt våtmark och skog. Kort sagt, det finns något för alla! Ett tips kan dock vara att ta ett par rejäla skor/ kängor, för bitvis var det lite lerigt. Med tanke på årstiden är det i och för sig inget anmärkningsvärt.

Snart rast under eken

Efterrätt

Jag måste erkänna att jag gjorde en missbedömning gällande min matsäck. Jag packade bara ner en macka, visserligen en dubbelmacka på kavring men det hade varit gott med en Varma koppen som komplement. Kaffe och några chokladbitar slank också ner.

En trevlig bonus fick vi också i form av ett generöst djurliv. Vi hade turen att se både rödräv och älg. Lite nervöst var det att se älgen, men den höll till intill ett motionsspår, så den var nog ganska van vid människor. Räven uppenbarade sig inte långt från vår rastplats, den tittade på oss en kort stund som för att avgöra om vi utgjorde ett hot eller ej. Vi hann få ett suddigt foto innan han raskade iväg.

Min stegräknare på telefonen (kanske inte den mest tillförlitliga, men ändå) visade 22.600 steg när vi väl kom fram till bilen. Klockan var då 16:40 och det hade börjat skymma. Jag ska inte sticka under stol med att det var skönt att komma hem och lägga upp fötterna. Det blir definitivt en runda till så småningom, när grönskan kommit igång och fåglarna fått vårkänslor.

Väl mött!