Säljaren hade varit väldigt trevlig och tillmötesgående, såklart, och vi provkörde och tog sedan in den i hallen för att kolla i bättre ljus. Den var fin, men hade blivit stående hos bilhandlaren i några månader. Jag är inte så insatt i bilbranschen, men det känns rent spontant som en ganska lång tid. Hans argument var att de hade glömt att skriva ut att det var drag på bilen och att de skrev till det den här veckan, vilket jag har svårt att tro faktiskt. Kanske var det sant, men mer troligt är att han drog en fuling. Dessutom skulle båda uppsättningarna med däck behöva bytas ut inom en snar framtid. Men han kunde inte göra någonting på priset.
Väl tillbaka i förhandlingsstolarna upplevde jag att säljaren plötsligt blev aggressiv i sin roll. Inte aggressiv som i arg, men väldigt drivande och han ville verkligen tvinga oss till ett beslut på plats. Plötsligt flyttar han blicken till något bakom mig och flyger upp.
- Ursäkta mig, min kollega ville något. Alldeles strax tillbaka, säger han och lämnar oss.
Jaha, det var otippat. Han sitter och försöker få till en deal men avbryter oss sedan mitt i en mening, för att prata med en kollega. Vad kan vara så viktigt att man lämnar ett kundmöte? Vi hade bestämt oss för att vi vill fundera lite, åtminstone över natten. Och medan han var borta försäkrade vi oss om att vi båda var inne på det.
Troligtvis kände säljaren av vår tvekan, för när han kom tillbaka sa han:
- Ja, ursäkta igen. Det var min kollega som, ja han sa att det är en till som är intresserad av bilen. Som är väldigt på, om man säger så. (Ursäktande leende) Och vi håller inga bilar, men om ni vill ha den så är den er. Men som sagt, vi kan inte hålla och nu har ni ju till och med provkört och så, så att...
- Okej, så du kan inte ens hålla den till imorgon förmiddag? frågar min man.
- Nej, vi håller inte. Har ni tur så finns den kvar.
Här lägger jag händerna på armstöden för att signalera att mötet är över, och säger att det är nog en risk som vi får ta helt enkelt. Vi vill fundera eftersom priset är högt.
På riktigt? Kör man den? Det är rent förolämpande att han tror att vi är så naiva. Att han trodde att vi skulle svara att: Oj, vilken otur att bilen stått här i månader men just när vi kommer och tittar så dyker plötsligt ännu en spekulant upp. Som dessutom är väldigt på. Ja, då får vi skynda oss att köpa den. Speciellt nu när vi till och med fått förmånen att provköra!
Vi hade verkligen inte bestämt oss, vi ville verkligen fundera. Men hans beteende blev spiken i kistan och jag blir uppriktigt nyfiken på hur ofta det fungerar. Är det en framgångsrik strategi att tränga in kunden i ett hörn och dessutom inte vara öppen för att göra minsta eftergift? Även om marknaden är hetare än förut, så var bilen iskall! Missar jag någonting?
Har ni blivit överkörda i bilhallen?