Visar inlägg med etikett Gruppdynamik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gruppdynamik. Visa alla inlägg

onsdag, september 20, 2023

Livet är för kort

...för att ligga i sängen och vrida sig. För varje varv hoppas jag att detta är det sista innan sömnen släpper in mig. Men så blev det alltså inte och nu är jag bara irriterad. Hur många timmar av mitt liv har jag inte slösat bort på att försöka somna? 

Det är inte alltid såhär svårt, tack och lov. Men när det väl händer så är det på hyfsat samma tid i månaden. Jag har kollat upp om det har med månen att göra, men det verkar inte som att den är boven i dramat. Jag går väl efter min egen månadsklocka.

Förr eller senare somnar jag alltid, men eftersom jag både är klarvaken och irriterad som sagt, så tänker jag att jag ska göra som kidzen. Jag ska dygna! 

En av förmånerna med att sitta hemma med distansstudier, det är inte hela världen. Å andra sidan, att vara svårsomnad dök upp i mitt liv ungefär samtidigt som studierna. Hönan eller ägget? Annars har jag oförskämt goda sömnvanor, vilket gör att jag drar slutsatsen att när jag väl börjar jobba igen kommer de säkert tillbaka.

**********

Nog om mina vansinnigt intressanta sömnproblem. Jag läser om grupprocesser och arbetsgrupper just nu, och det är verkligen intressant. Det är dessutom ett bra tillfälle att analysera sig själv. Vem blir jag i en grupp? Vilken roll tar jag, eller får jag? Är det alltid samma roll? Svaret är nej, åtminstone i mitt fall. Det beror på vilken typ av grupp det är och vad syftet är.

Jag har smygövat på att lyfta andra, just för att jag märkt hur glad och avslappnad jag själv blir om jag får komplimanger eller spontan, bra kritik. Jag blir bekräftad och därmed mer säker på min roll. Det gör i sin tur att jag kan flytta fokus från mig till andra. Upptäcka vad de kämpar med. Det funkar faktiskt jättebra i min ridgrupp. Stämningen är lätt och uppsluppen, för det bästa är bonusen att det smittar av sig. Nu ska jag verkligen inte ta all cred för att vi är en bra grupp, men när jag var ny upplevde jag att det kändes mer tillknäppt mellan deltagarna. Det kan också ha att göra med att jag var osäker på precis allt, eftersom jag inte ridit tidigare. Då gällde det bara att överleva! ;-)

**********

Min katt har då inga sömnproblem. När jag kom upp för trappan, kom han vinglandes emot mig med pliriga ögon. Undrade väl vad som stod på och varför vi måste gå upp mitt i natten. Nu har han återgått till sin djupsömn på golvet vid mina fötter. Ligger och snarkar och tassarna rycker. Jag är så glad för hans skull! ...inte alls bitter! (Minsann, har han inte fisit också?)

**********

Från det ena till det andra. Vad är grejen med: "Hej! Är den här varan tillgänglig?" Ja, som vissa av er kanske förstår så handlar det om Marketplace på Facebook. Jag svarar såklart. Och sedan är det tyst. Alltså även om jag säger att den "är tillgänglig", så är det tyst. Vad är grejen? Troll? OCD? Det har inte bara hänt en gång och jag vill så gärna förstå. Är det en bugg bland alla ettor och nollor?

**********

Nu tror jag att jag ska ta och titta på lite skolarbete. Försöka distrahera bort min annalkande hunger. Skulle kunna ta udden av den med lite kaffe, men kaffebryggaren låter som helt tröskverk i uppstarten. Så jag får avvakta lite för att inte väcka hela huset. Det är ju faktiskt väldigt lugnt och skönt såhär på småtimmarna. En värld man sällan befinner sig i, trots att den är så nära.

Ha en fin onsdag, mina vänner!

fredag, maj 26, 2023

Gruppdynamik och kakor

Nu ska jag unna mig minsann! Att skriva ännu ett litet inlägg. Jag är hyfsat ikapp med mina sysslor både i hem och skola. Jag har:
  • skrivit färdigt en mindre inlämningsuppgift, 
  • satt ramarna för den större inlämningsuppgiften som jag dessutom bara har lite kvar på, 
  • bakat chokladsnittar och hallongrottor till helgens kalas
  • tvättat all smutstvätt jag lyckats hitta
  • varit på intervju och gjort tillhörande prov
  • tagit min privata ridlektion
  • sålt och skickat ännu några fina plagg
Nej, nu kom jag på att jag har en föreläsning kvar. Men de är så in i döden tråkiga att det brukar suga musten ur mig, så den sparar jag till senare. Jag är faktiskt lite taggad på att skriva klart min större inlämningsuppgift och då får man passa på.

Har ni sett något på Elitstyrkan Sverige? Åh, jag har suttit som klistrad varje torsdag kväll. Det är ju så himla intressant och igår var sista avsnittet. Herregud vad jag bölade, det gör jag i och för sig någon gång under varje program. Och så får man mindervärdeskomplex för att de klättrar uppför bergväggar och har vattenfys tills de spyr, medan jag äter godis och sedan suckar när jag ställer mig på vågen. Till råga på allt blev det igår väldigt tydligt hur viktigt det är med gruppdynamiken. Jag vet naturligtvis det tack vare mina högskolepoäng och egna slutsatser. Men det är en sak att veta och vara medveten om sina egna brister, och en helt annan sak att ändra på sitt egna beteende. Det är svårt, det är som att försöka få två likadant laddade poler på ett par magneter att nudda varandra. 

För det handlar om att ge och ta, att ge sig in i det där läskiga. Visa sig sårbar och vara lagom stöttande när andra behöver det. Ju äldre jag blivit, desto bättre har jag blivit på det. Jag anser mig vara introvert, men jag kan i de allra flesta fall även vara kittet i en grupp. Och älska det, för det innebär att jag har en plats, en roll och jag tillför något. Det är en underbar känsla och den styrker mig i den rollen. Det blir en positiv cirkel. Typiska tillfällen då detta inträffar: Ridskolan och arbetsplatser.

Men! Så har vi de där tillfällena när jag fryser till is. Får tunghäfta. Försöker göra mig osynlig. Inte ta plats. Tillfällen då jag inte äger! Och jag fattar inte, varför gör jag inte det? När det går så bra ibland, varför kan det inte bara alltid göra det? Vad händer med mig? En total personlighetsförändring och jag avskyr den människan! Nu spekulerar jag lite här, men kanske är det så när jag tussas ihop med människor som jag inte har något gemensamt med, fast som jag borde ha något gemensamt med. Det finns ett väldigt typiskt exempel på ett sådant sammanhang och det är Mammagruppen. 

Mammagruppen! Ja, jag får rysningar av ordet. En grupp med starka åsikter, för det handlar ju om våra baaarn herregud. Det går fort att skapa kulturen i en sådan grupp och jag hamnade utanför ganska snabbt. Dels var jag nyinflyttad på en liten ort och de flesta kände redan varandra. När det sedan pratades om mat, var man en dålig mamma om man gav sitt barn burkmat. Jahopp, det gjorde ju jag. När vi skulle ta barnvagnspromenader skrek mitt barn konstant, så det följde jag bara med på en gång. Eller en halv gång snarare. När vi skulle ses hemma hos mig, kom inte de "starkaste" mammorna och de få som hade kommit stannade därför inte så länge.

Behöver jag säga att Mammagruppen ärrade min själ? Men kanske har det också bidragit till det som idag gör att jag vill inkludera? När jag ser någon som är tyst i en grupp, kanske jag inte kastar mig fram, men jag ler. Kanske ställer en fråga. Erbjuder mig att tvätta av tränset som hon haft på sin häst. Förr tänkte jag att: varför ska jag? För att bli "snällutnyttjad" är också ett fenomen jag är bekant med och har tröttnat på. Men nu inser jag att det handlar om att hitta en balans och rikta hjälpen åt rätt håll. Den som verkligen behöver hjälp, ber inte om det!

Om jag ska dra någon slutsats här, så är det nog inte konstigare än att när jag känner mig osäker eller underlägsen så förvandlas jag till en skugga. Vill gömma mig bakom något, ta skydd. Den tiden som Mammagruppen var aktuell, var också en tid då jag inte mådde särskilt bra. Men det syns ju inte utanpå. Inte om man inte varit där själv. Vi människor är snabba att döma varandra, det ligger i vår natur. (Varför det är så får bli ett annat inlägg, men det är grymt intressant.) Kanske lät jag den perioden i mitt liv och Mammagruppen definiera mig. Jag är en sån som... 

Det är tur att livet blir lättare att förstå sig på med tiden. Men synd att det är när man behöver insikterna som mest, som man fattar minst.

Hörrni, det här blev djupt! Det var inte min avsikt, men jag älskar ju att filosofera och hamnar lätt på avvägar. Jag får lätta upp stämningen med en liten bild på mina mumsiga chokladsnittar! Det är barndom det! ;-)



Ha en fin helg, mina vänner!