Visar inlägg med etikett Hästar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hästar. Visa alla inlägg

fredag, oktober 06, 2023

TGIF

Godmorgon!

Igår strålade världen i vackra färger och hög luft. Idag har den svept in sig i en grå och blöt filt, men det är ju sådan den är. Den svenska hösten. Mörknat har det också gjort. Men det gör mig inte så mycket. Inte än i alla fall. Inte nu. Det var skillnad när man jobbade dygnets alla ljusa timmar. Nu sitter jag för det mesta hemma och även om jag inte är ute så mycket på dagarna, räcker vetskapen att jag kan om jag vill. På bekostnad av skolarbetet i så fall, naturligtvis. U win some, U lose some.

Jag vill passa på att slänga in en bild redan här och nu. Helt utan anledning. Den föreställer två oerhört egensinniga hästar. (Jag har ännu inte lärt mig skillnaden på häst och ponny, så allt som jag inte vet är en ponny - är en häst!) De har precis gått två lektioner och är glada att ha kommit ut i hagen. De började genast klia varandra på ryggen. 



Jag hade den svarta och trots att han drar ner huvudet i tid och otid, även i galopp, så att jag tappar taget om tyglarna, så är han verkligen en helmysig kille. När jag googlar på fenomenet finner jag att det är ett tecken på stress. Men då måste han vara konstant stressad, för han gör det alltid och hela tiden och med alla. Mer som tics...

I min utbildning har vi äntligen börjat läsa en kurs som är lite mer i linje med det jag har väntat på, nämligen riskhantering. Så himla roligt, intressant och oväntat klurigt! 

Som studeranderepresentant har jag börjat få bekänna färg. Jag blev förvarnad om att jag skulle kunna bli kontaktad av elever som behöver en axel att gråta ut mot, men att det inte är syftet med min roll. Just det hände, men faktum är att jag tycker om att stötta. Om jag känner att jag når fram och i mån av tid. Det skulle ju inte fungera om alla hörde av sig, men då skulle nog utbildningen ha andra problem i och för sig. Jag har också fått fungera länk mellan elever och lärare, då kommunikationen inte riktigt fungerat. Jag har fått tolka och identifiera kärnfrågor som jag sedan presenterat för lärare, då de inte fått grepp om vad oron i gruppen beror på.

Allt det här är väldigt roligt, men det är också förknippat med en press. Jag måste vara på tårna och tänka på hur jag formulerar mig, för att inte riskera att öka på oron eller trassla till problematiken. Jag måste vara objektiv, men också visa att jag upplever samma som de andra eleverna. För jag är ju lika mycket elev som de andra. Men ibland måste jag påminna mig själv om att det inte är meningen att jag ska ha koll på allt, bara för att jag fått den här rollen. Och ingen annan ska ha den förväntningen på mig heller. 

Annars då? Jo men vi hade ju kalas i helgen som gick. Vi blev 17 stycken. Normalt antal, även om vi kan vara fler. Jag bestämde mig för att servera långpannepiroger. Två med köttfärs och en med lax, spenat och fetaost, med matchande såser. Till detta serverade jag vin från Argentina, ett rött från Malbec-druvan (MUMS!) och ett vitt som också var gott. Det blev mycket lyckat och pirog kommer jag definitivt att göra igen. Dock inte på kalas! *pust* 

torsdag, september 07, 2023

Första morgonen

...den här veckan som jag inte behöver sitta uppkopplad klockan nio och se alert ut i kameran. Skönt! Jag har håret i en slarvig hästsvans och min bångstyriga lugg har jag fängslat i en hårnål på huvudet. Inget smink och en sladdrig t-shirt. 

Det är nämligen så att min utbildning har gått från delvis på plats, till helt på distans med några obligatoriska träffar i Göteborg frampå. Det känns helt okej, jag sparar både tid och pengar på att slippa åka in till stan. Och att sitta uppkopplad med kameran på hela dagarna kanske jag vänjer mig vid. Men jag var ganska trött efter de första dagarna.

Klassen verkar bra, mycket blandade personligheter. Trots det känner jag mig lite som en outsider, men om jag ska vara ärlig så gör jag nog alltid det i början. Det brukar lösa sig. Och faktum är att jag tagit på mig en roll, som gör att jag utmärker mig lite. Jag och en tjej till har nämligen blivit valda till studeranderepresentanter för klassen i utbildningens ledningsgrupp. 

Jag tänkte först inte anmäla mig, även om jag var lite nyfiken. Tänkte att det är säkert andra som vill det mer och gör det bättre. Men så visade det sig att det bara var en som anmält sitt intresse och vi ska vara två, så fler kandidater efterfrågades. Det kommer säkert rassla till nu och ramla in en massa anmälningar, tänkte jag, men va fasen jag skickar väl in ändå då. Det får bära eller brista. 

Det visade sig att vi tillslut bara var tre stycken och jag tyckte att båda de andra två verkade ha bättre meriter, när jag läste deras motiveringar till varför de skulle passa för rollen. Men så blev det jag och den andra tjejen som blev framröstade ändå. Det kändes oväntat och läskigt. Och nu känns det spännande och roligt. En bra chans att nätverka med branschfolk och en bra post att skriva till på CV:t. 

********

De tre ridlektioner som varit efter sommaruppehållet har det varit dålig uppslutning på. Först var vi tre, förra var vi två och nu i tisdags hade det bara varit jag. Om det inte varit för att det tillkommit två nya i min grupp. Typiskt på ett sätt, hade de inte kommit hade det blivit som en privatlektion för min del. Men kanske lika bra att man bygger på gruppen, så att den inte upplöses och jag måste börja i en annan grupp. 

Men nu har jag äntligen börjat få lite kläm på galoppen. Ja, mer eller mindre. Men jag har fått uppleva euforin som medföljer en avslappnad galopp. Inte alla turer är lika lyckade, men ibland får vi till det. Hästen och jag! 

Vi har inte hoppat något ännu efter sommaren, men jag längtar efter att få prova att hoppa en bana i galopp. Det är roligt nog att göra det i trav, men då måste det vara en fantastisk känsla att få göra det i galopp. Jag var ju lite rädd att jag skulle förlora de muskler jag byggt upp under förra terminen, men troligtvis har cykling och promenader varit nog för att underhålla både flås och muskler. För jag upplevde inga problem att orka med under lektionerna. Ja, lite träningsvärk på sina ställen såklart. Men skönt att inte vara helt nollställd på samma sätt som jag var när jag började rida. 

********

Jaha, nä här sitter jag som om jag inte hade en massa skolarbete som väntade på mig. Kanske lika bra att stjälpa i sig den sista kalla kaffeskvätten och sedan gå och borsta tänderna. Time waits for no one! 

 


torsdag, mars 23, 2023

Äh...

...vem behöver en titel? Har suttit i typ två minuter och försökt komma på nåt bra.

Jag är fortfarande mos i hjärnan efter gårdagens tenta, så vi får se hur välformulerat och sammanhängande det här inlägget blir.

Det viktigaste först. Jag hade den andra och sista tentan i juridiken igår. Den senaste veckan har jag lidit alla helvetes kval, jag bröt till och med ihop och fulgrät att det här var en jävla dum idé. Vem tror jag att jag är att ta studieledigt från jobbet för att sätta mig i skolbänken. Nu har jag förlorat en massa inkomst och belånat mig, till vilken nytta? Jag kommer aldrig att få godkänt på den här jävla tentan!

Min man försökte vara uppmuntrande och jag lugnade mig, mest för att uppmuntra hans uppmuntrande. För jag vidhöll för mig själv att det här aldrig kommer att gå vägen. 

To be fair bör jag också nämna att det har varit lite mycket på sistone. Inte för att det har varit mycket rent praktiskt, men jag tror att jag vid den här årstiden upplever saker som jobbigare än de är. Hur underbart det än är att våren gjort sin entré, medföljer en hel del åtaganden. Även om de är utspridda över hela våren, tenderar jag att trava dem ovanpå varandra precis framför näsan på mig likt en stor mur som jag inte kan se över.

Så det kan ha spelat in i mitt utbrott, utöver alla avancerade uträkningar man tydligen måste ha koll på inom juridikens väggar. Who knew?

Nå tentan då. Med risk för att jag upprepar mig, men den är alltså uppdelad i två delar. En Godkänd-del och en Väl Godkänd-del. (VG är alltså högsta betyget.) Om jag får godkänt på första delen, är jag behörig att göra den andra. Eftersom mitt mål var att enbart överleva, siktade jag inte högre än G och tänkte att jag struntar i VG. Men döm om min förvåning när jag dunkar in 17 av 20 möjliga poäng. Jag har fått godkänt med 3 poängs marginal och behövde inte ens tillämpa mina 3 bonuspoäng från duggorna. Puh!

Efter det tog jag en kortare promenad för att jag behövde frisk luft. Jag märkte knappt att det regnade på tvären, jag var i ett rus. Jag hade klarat det, jag var färdig med kursen! 

Men den där VG-delen låg i mitt bakhuvud och pockade på min uppmärksamhet. Skulle jag inte ta och göra den ändå? Det är ju egentligen dumt att inte göra den. Jag kan ju bara kolla vad det är för frågor, kryssa i om jag känner att jag har ett hum om rätt svar. Äh, jag gör det. Jag bara öppnar och kollar frågorna.

Väl hemma satte jag mig vid datorn och öppnade VG-delen. Jag visste att jag behövde få ihop åtminstone 10 poäng av 15 möjliga, för att få VG. Men friskt vågat hälften vunnet, säger de ju! Jag sögs direkt in i tentan och 82 minuter senare tryckte jag på "Skicka". Höll andan. Väntade en evighet på att sidan skulle uppdatera. Och där stod det! Jag hade fått 12 av 15 poäng! 12 av 15! Jag gnuggade mig i ögonen. Uppdaterade sidan igen, ifall det skulle blivit något kajko. Men det stod fortfarande samma resultat!

För att få VG på hela kursen behöver man minst 18 av 30 poäng på båda VG-delarna, och jag lyckades skrapa ihop 20. Resten av dagen tog min hjärna ledigt. Jag kände mig som en zombie. Men en zombie med VG i Juridisk Grundkurs! 

************************

Resten av det här inlägget ska jag inte skriva ett ord till om tentor eller betyg. Jag kan skriva om hästar. Det älskar ni ju när jag gör. För ett tag sedan beklagade jag ju mig över Stellan, och vet ni? Lektionen efter fick jag honom igen. (Sedan förstod jag att det blivit en miss i kommunikationen mellan instruktörerna.) Första tanken var att jag avbokar! Andra tanken var, Fan heller! Och jag ska inte gå in på detaljer, men en kombination av ridspö, lite jävlar anamma och en jagande instruktör ledde till en riktigt bra och givande lektion. Och jag fick äntligen galoppera! Helt underbart även om det nog inte var den vackraste galoppen de övriga bevittnat. Jag var så glad efteråt!

Därför var jag nästan lite taggad på att få Stellan igen, för jag tänkte att nu börjar vi lära känna varandra. Men icke, i tisdags fick jag Prinsen. Det är samma häst som jag hade den absolut första lektionen, då jag i princip bara skrittade och provade att trava. I tisdags förstod jag vilken helt fantastisk häst det är. Jag kan i princip inga hästraser, men detta är en stor och elegant häst som gillar dressyr. Inte hoppning! Verkligen inte hoppning! Det fick jag erfara, men efter att jag stått på mig blev vi ett riktigt snyggt par på hoppbanan. Och han var hur skön som helst att hoppa med, den första hästen som det känts naturligt med. Och travet, my god! Han är mycket större än de andra hästarna och piggare än de flesta, vilket jag inte alls är van vid, så det kändes som att flyga fram!


************************

Vi fick äntligen tummen ur och bokade en liten getaway! Så imorgon bär det av till... *trumvirvel* Huskvarna! I mitt huvud skulle solen skina och temperaturen ligga på runt 10 grader, vi skulle strosa runt i vacker natur och insupa våren. Återigen kan jag konstatera att det verkar vara lite tjall på min direktlinje till vädergudarna. Men det kvittar. Det går alldeles utmärkt att upptäcka nya platser utan sol och i ett något svalare klimat. Dessutom ska vi kolla på gamla motorcyklar och utforska restaurang-utbudet (kanske vi vidgar det geografiska området till att omfatta även Jönköping också). Hursomhelst blir det miljöombyte och hotellhäng, och jag kan knappt bärga mig. Är vi framme snaaart?

*************************

Jag skulle kanske skriva något om börsen nu också, när jag avhandlar så många andra ämnen. Men faktum är att jag inte har så mycket att rapportera. Jag kan konstatera att Cibus inte är ett fantastiskt roligt innehav den här veckan, men idag är det X-dag på den. Vi får hoppas att det vänder snart. X-dag har även Handelsbanken och jag passade på att köpa några till ett pris på 89 kr. Jag är svagt upp den här veckan än så länge, men det är tur att det är långt till pensionen...

**************************

Som vanligt är jag sen på bollen när det kommer till tv-tittande. Råkade halka in på David Batras Världens sämsta indier. Tydligen är det tredje säsongen som dragit igång nu och jag blev fast. Nu har vi streamat hela andra säsongen och börjat på första. Jag vet, sjukt jobbigt att vi inte tar det i ordning. Men egentligen spelar det ingen roll. Försöker jag intala mig. Det jag gillar med serien är att man får bekanta sig med en helt annan kultur ur en hyfsat typisk svensk medborgares perspektiv. Jag gillar David, han är skön på sitt sätt. Bekväm, bortskämd och smådryg. Men också öppen, genuin och generös. Och Malin måste man ju bara älska. Helt olik mig, men oj vad jag skulle vilja åka och hälsa på henne!

**************************

Om ni orkat läsa så här långt, ni är bäst! Ha en fortsatt bra vecka, det är downhill from here!
💓💓💓

 



 

torsdag, mars 02, 2023

Stellan är en åsna!

-Stellan är ingen häst! Stellan är en åsna, hälsar jag innan dörren ens gått igen bakom mig och jag släpper ner IKEA-kassen med ridsakerna på hallgolvet. Min man gnäggar lite opassande inifrån tv-soffan och katten kommer för att hälsa mig välkommen. Han ryggar tillbaka när han känner doften och smiter iväg med låg profil. Tisdagar älskar han mig inte som mest.

Detta var min sjätte lektion och min femte häst. Egentligen ska man ha samma häst fyra gånger i rad innan man byter häst, men det har alltså inte varit så för min del. Inte på långa vägar. Jag kan se nyttan i den idén annars, speciellt som nybörjare. Jag upplever att det är svårt att hitta sig själv som ryttare om jag inte har chansen att lära känna hästen jag rider på. 

Jag fick ha Charlie två gånger i rad och första gången var inte fantastisk, men andra gången började vi förstå varandra. Eftersom han inte är en av favoriterna i stallet, tänkte jag att nu får jag nog honom de följande två gångerna också. Och det kändes bra. Men så blev det alltså inte. Jag fick Stellan.

Redan när jag kom gående över stallgården började jag ana oråd, för framför mig utspelade sig en scen jag inte sett förut. En flicka stod och skramlade med en mugg vid ingången till stallet. Och strax därefter dök en sugen häst och en svettig kvinna upp i mitt synfält.
-Det var en bra idé, pustade kvinnan.
Jag följde efter och bad en stilla bön som inte hörsammades, för hästen leddes in i Stellans spilta. Jippi! Jag gick fram till dem och sa att de inte behövde sadla av, att jag strax skulle ha honom.
-Ska du ha honom nu? Åhneej, stackars dig, utbrast flickan storögt.
-Nej, men så farligt är det inte. Han ville bara inte ner till stallet, skyndade sig flickans mamma att flika in. Hon uppfattade helt klart min oroliga uppsyn.

Okej, tänkte jag. Då borde det inte vara några problem att gå tillbaka upp till ridhuset igen då. Ack så jag bedrog mig. Det här var en häst med lite tålamod och mycket vilja! Vi bekantade oss i spiltan en stund innan det var dags att gå ut, det här skulle nog ändå fungera. Jag ledde ut honom ur spiltan och sedan var det stopp. Jag smackade, klappade och var bestämd. Utan resultat. Jag gjorde en vändning med honom och släppte fram hästen bakom, kanske skulle han hänga på den? Eller också inte! Han hittade lite hö på golvet. Jag försökte knuffa, få honom att tappa ögonkontakten med höet. Men det var ungefär lika lätt som att flytta en Volvo XC60 i sidled. Då föll min blick på ridspöstället innanför dörren. Det enda som stod till buds var ett långt spö, med ett lika långt snöre fäst i toppen. Piska? Tänk Cirkus!

Det räckte att han såg den och ett lätt petande för att han skulle förvandlas till ett oskyldigt lamm. Jag var noga med att ha den synlig för Stellan hela vägen upp till ridhuset. Under lektionen lyssnade han bra, men han vägrade börja trava på mina kommandon. 
-Hur känner du inför att ha ett spö, undrade instruktören Jonas.
-Eh, ja alltså jag har ju aldrig hanterat ett och vet inte hur jag ska hålla, började jag.
-Nä, men då struntar vi i det. Jag springer med och startar igång honom, Stellan är en väldigt seg häst.

De gånger vi fick trava var helt underbara, det kändes fantastiskt med lättritten. Vi var ju bara så jäkla rätt ihop och Jonas kommenterade flera gånger hur snyggt det såg ut. Tyvärr blev det ändå mest skrittande eftersom Stellan bara travade när han hade Jonas blick på sig. 

När lektionen var slut, skulle vi åter ner till stallet igen. Piskan hade jag ställt ifrån mig i ridhuset innan lektionen började, så den fick jag inte med mig ner. Jag hoppades att Stellan skulle samarbeta ändå, men vi hann knappt utanför porten innan han bestämt drog åt höger och skulle börja beta i slänten. Jag försökte med allt.
-Får jag låna ditt spö, frågade jag tillslut tjejen bakom.
Det räckte nog med att bara säga ordet spö, för Stellan rättade plötsligt in sig i ledet igen. Tills han förstod att jag inte hade något spö i handen. Då drog han åt vänster för att prova kvalitén på det gräset istället.
-Här, sa tjejen leende och räckte mig spöt.
Genast förvandlades Stellan till ett skenheligt litet lamm igen och efter det släppte jag inte spöet.

Vad vill jag med den här texten då? Jag vet inte riktigt, kanske bara pysa lite. I den mest perfekta av världar lär jag mig att rida med små hjälper, men jag kanske måste acceptera att det finns vissa ridskolehästar inte lyssnar om man inte har ett spö i handen. Jonas menade att de mer erfarna ryttarna red med spö på honom och i så fall måste väl jag också det, antar jag. Han lovade dock att jag skulle få en piggare häst nästa gång. 

Sedan är det ju också det här att jag får nya hästar hela tiden och vissa kanske är mer benägna att "testa" nya ryttare. 

Om någon hästvan (eller hästovan också för all del) person läser detta och får några spontana tankar om den här texten, får man gärna dela med sig i kommentarerna.   

lördag, februari 11, 2023

Pissvecka - och; vi får se

Åtminstone på börsen. På Avanza är jag ner 4,85(!)% och det är delvis mycket tack vare Handelsbanken. Även Volvo, Nibe, Boliden, Evolution och Castellum har bidragit duktigt till veckans fall. Nåväl, jag har passat på att fylla på i både Handelsbanken, Castellum och Securitas den här veckan. Riktigt roligt att shoppa lite, även om summorna är marginella. Det känns som en evighet sedan jag var inne och mixtrade med mina innehav. Jag sålde H&M för ett tag sedan och de pengarna fungerar som kassa i dagsläget, känns bra att vara redo och de pengarna jag köpte för i veckan är sånt som blivit över från min feta ersättning från CSN.

På fredag ska jag ha mitt livs första tenta. Jag blir stissig bara av ordet, uschuschusch. Men jag tror att det kommer att gå bra. Nu har jag gjort min andra dugga och den gick bra, bara ett fel där också, vilket innebär att jag har med mig fyra poäng till tentan. Med andra ord behöver jag bara ha åtta rätt för att bli godkänd på tentan om jag förstått det rätt. Får jag bra resultat på G-delen kommer jag nog att pröva lyckan på VG-delen också. Kan jag få VG på kursen är det dumt att inte prova! Vi får väl se hur det går.

I ridhuset är framgångarna lite färre. Jag har fastnat och vet inte hur jag ska komma vidare. Det är antagligen bara att kämpa vidare så lossnar det. Men jag har svårt att få fart på hästarna, de känns lite trötta. Jag vet att vissa använder ridspö, men det vill jag helst inte behöva. Jag överväger att boka in en privatlektion, för det finns i princip ingen tid på lektionerna att dyka ner i min teknik. Vi får se.

Trots att barnen inte är här denna helgen är det mer liv i luckan än vanligt. Min mamma är på besök och hon sitter klistrad framför tv:n och tittar på skidor i detta nu. Hon kommenterar och har sig därinne i vardagsrummet, riktigt trevligt. Tidigare var vi ute på en vårpromenad. Det är verkligen bästa tiden vi har framför oss. Vetskapen om att våren ligger i startgroparna. Sedan, när det väl satt igång, går allt i en sån rasande fart att det svårt att hinna med och njuta. Ibland önskar jag att det ingick en fjärrkontroll till livet, så att man kunde pausa då och då. Eller kanske spela in vissa perioder för att kunna återuppleva dem när det känns lite trist.

Tiden går så galet fort, om en månad är det åter dags att välja kurser för hösten. Jag är fortfarande kluven till vilken inriktning jag vill ha. Jag har några alternativ och bland dem ingår en YH-utbildning som i slutändan kan leda till jobb inom säkerhet och beredskap. Problemet är att den bara går på 75% och därför drar ut på tiden. Det skulle ta två år, vilket inte alls känns lockande! Om jag inte hittar ett relevant jobb att parallellt sysselsätta mig med. Det hade ju varit det bästa! Vi får se...helt enkelt.  


Glad Vår


Ska nog ta och joina mamma i soffan framför skidorna nu! Ha en fin helg!


måndag, januari 30, 2023

Dags att vittja ladorna

Veckorna susar förbi likt dyrbara Mercor på autobahn. Sedan sist har jag fått ett VG på mina första 30 högskolepoäng, så glad och tacksam. Inte för att jag har fattat riktigt vad det spelar för roll om man får G eller VG, men det ser ju bra ut i alla fall.

Vi har också avverkat årets traditionsenliga skidsemester. Backarna var de helt klart bästa ever, trots att vädret var i gråaste laget. Men vad gör väl det? Det här året tog jag dock beslutet att endast åka på förmiddagarna och plugga på eftermiddagarna. 

Jag har idag också stiftat bekantskap med begreppet "dugga" i universitetssammanhang. För er som inte heller har haft koll på detta fenomen, kan jag kortfattat beskriva det som en frivillig minitenta. Om man gör bra ifrån sig, finns möjlighet att få med sig poäng som man tillgodoräknar sig på den riktiga tentan som kommer lite längre fram. Hur det gick? Jotack, bara ett fel så om jag förstått det rätt tar jag med mig två poäng från den här duggan till förestående tenta. Känns bra! 

I ridskolan går det också bra. Jag har ju bara haft två lektioner (tredje imorgon), men det är roligt. Det är lite utanför min comfort zone fortfarande, just rutinerna som man liksom bara... ska förstå i ridskolan. Men jag lär mig, och interaktionen med hästarna är ljuvlig och att rida är ju fantastiskt ju! Och stallkamraterna är väldigt snälla och hjälpsamma. Har redan börjat tjuvkika lite på hur det fungerar med medrytteri här i krokarna, inte dags riktigt än men ändå... Hoppas att jag får prova på att galoppera imorgon. Jag avstod förra gången men ångrade mig efteråt.

Att ta beslutet om att bygga upp en ordentlig buffert visade sig vara klokt, även om det var riktigt surt att inte kunna nyspara alls till framtidsportföljen. CSN vill nämligen ha snabbt inrapporterade poäng från skolan för att bevilja vidare utbetalningar. Det lirar dåligt kan jag säga. Min senaste utbetalning var innan jul. Inte heller fick jag min lön för mitt extraknäck på jobbet. Fast det kunde jag nästan räkna ut med... ja. Jag frågade chefen då om vi inte behövde fixa lite med pappren kring min tjänsteledighet eftersom jag hoppat in när jag inte skulle, men hon trodde inte det. Inte heller bemödade hon sig med att kolla med lönekontoret att jag skulle få mina pengar, jag fick fråga efter dem. Nu hoppas jag att de åtminstone får löst det till nästa lön.

Det jag nallat av bufferten kommer jag att sätta tillbaka när kulorna börjar rulla in igen, ingen skada skedd. Det är verkligen en skön känsla att vara oberoende. Ja relativt då, men att inte behöva känna ekonomisk stress över omständigheter man inte själv kan råda över.

En längre tid har jag hållit utkik efter en speciell sorts dricksglas. En klassisk sort som kittlar en nostalgisk nerv. Jag har kollat på loppisar, Tradera och facebookgrupper utan resultat. Eller ja, utan resultat eftersom jag inte vill få dem skickade till mig med posten. Men plötsligt dök de upp i närheten i flödet på sociala medier i en budgivning, som jag vann. Så idag har dessa guldklimpar flyttat hem till mig. 

Väcker de några minnen? 

 
Nu tackar jag för mig för den här gången. På återseende! 




onsdag, januari 04, 2023

Nu går fan på torra land!

Ni som är trötta på att läsa om min livskris, ni är entledigade och kan utgå. För er andra tappra själar ska jag berätta om mitt senaste infall. Jag ska lära mig att rida! Jodå, jag kom precis från stallet nu och jag är såld. Har skrivit in mig på ridskola och kommande tisdagskvällar kommer jag befinna mig i ridhuset på en hästrygg...eller sprattlandes i spånet på marken.

Vart det här kom ifrån vet jag inte. Jag tycker mycket om hästar, men har tänkt att det inte blev min grej i livet av olika anledningar. Så under en promenad häromdagen slog det mig. Varför skulle jag inte kunna lära mig att rida nu? Jag har ju redan kommit fram till att jag inte är för gammal för att lära nytt, därav mina studier. Sagt och gjort, jag kontaktade ridskolan och fick komma och hälsa på. Nu måste jag bara panikköpa lite grejer också...

Annars då? Jo, men bloggen fyller tre år idag! *fanfar* Jag tror att jag skrivit det förr, men jag är så glad att jag började blogga. Risken fanns att jag skulle tappa fokus och så skulle allt bara rinna ut i sanden, det blir så ibland med vissa projekt. Uppenbarligen var detta viktigt och jag märker att det ger mig mycket. Det blir som en slags ventil och jag är så glad att det finns läsare som tar sig igenom det jag skriver. Vem kunde tro det? Tack till er, det blir så mycket roligare att skriva om jag vet att det är någon som läser. Jag är medveten om att jag oavsiktligt halkat in under etiketten "Ekonomi-bloggar" och även om det är ett stort intresse, så skriver jag om allt som rör sig i skallen på mig. Jag antar att ni har överseende om ni fortfarande läser. :-)

Jag har ett dokument som jag kallar No-Blogg, där jag skriver mer personligt som en dagbok. Det tråkiga är att jag är urkass på att uppdatera den, det är inte alls lika kul som att blogga. Men jag kämpar på för jag tror och hoppas att det kan vara roligt att läsa någon gång i framtiden. Fast igår fick jag sitta och tänka igenom vad som kan tänkas ha hänt från mitten av september och fram till nu. Det tog en stund och blev ett par sidor, men nu är 2022 avklarat även på den fronten. Det är på grund av min svårighet att skriva dagbok som jag trodde att jag aldrig skulle klara av att ha ordning på en blogg. 

Some day soon...?

Det här blev ganska pladdrigt och osammanhängande, ursäkta för det. Nu får det vara slut på utsvävningar för idag. Ner med näsan i boken igen, verkställ!