lördag, juli 12, 2025

En vecka i hästens och bromsens tecken

Ägaren till min medryttarhäst har varit på semester, så jag har varit hos hästen ett par gånger extra den här veckan. Så mysigt men det är verkligen besvärligt nu med alla bromsar. Det är också lite lyxigt att det enda jag behöver göra är att rida. Ja, rykta och kratsa och gosa också såklart, men inget höpackande eller mockande. Jag hade inte haft något emot det egentligen, det har sin charm det också men jag måste erkänna att det sparar mig mycket tid att inte behöva göra det. Bara körningen dit och hem tar 50 minuter. Suck, jag har märkt att valutan tid spelar allt större roll i min tillvaro, jag hoppas att det är tillfälligt.

Apropå bromsar så uppstod en meningsskiljaktighet avseende dessa stickande insekter. Myggor och knott har vi koll på, men sedan har vi bromsar, hästbromsar, blinningar, klegg, trekantsflugor osv osv. Min man vill kalla allt för blinningar. Jag menade att en viss sorts insekt är blinning och en annan som han (av någon märklig anledning) tycker ser likadan ut (!) är broms.

Så vad göra? Sommaren är lång och vi har en semestervecka till ihop snart, så det var bara att fråga google. Vi hade båda fel. Den jag ville kalla blinning heter de facto regnbroms. Den som min man inte kunde skilja från en regnbroms var en gråbroms (stor skillnad). Trekantsflugan är en blindbroms och hästbromsar kallas ofta för just detta, men även fäbroms.

Sammanfattningsvis är alltså allt bromsar, och blinningar och klegg är dialektala benämningar på dito. Klegg sa man i mina gamla hemtrakter, där man för övrigt även använder sig av begreppen tvåmänning om kusin och tremänning om syssling. Är det inte charmigt så säg? Fast jag tror att man också kan säga det högre upp i landet, så jag tänker att osvuret är bäst.

Tänk vad roligt, nu kan vi åtminstone glädjas åt att vi kan artbestämma odjuren som biter oss! Lycklig är den som kan finna glädje i de små tingen.

Nähäpp, nu tog det stopp. Min hjärna checkade visst ut, så jag får väl rikta blicken mot himlen och titta på tornseglarna igen. Det är återhämtning det!


2 kommentarer:

  1. Efter många år med egna hästar är jag nu som du medryttare 1 gång/vecka och har samma körtid tur och retur. Men det är så skönt att inte ha det yttersta ansvaret. Inte boka och betala för vaccineringen, skoning etc. Bara betala mina 800 kr/månad och får vecka efter vecka välja vilken dag som passar oss båda.
    Jag blev så trött på all tid som gick åt till allt runtomkring, att det var så mkt tid och pengar i förhållande till kvalitetstid. Ibland kan jag längta efter egen häst igen (har eget stall hemma och 2 inackorderingar), men just nu passar det mig bättre att vara medryttare på en mkt trevlig häst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan tänka mig att det är en enorm skillnad, att gå från det ansvaret du haft till att vara medryttare en gång i veckan. Jag har själv funderat på hur det skulle vara att ha häst när möjlighet eventuellt skulle komma längre fram, men jag landar ofta i att man blir väldigt bunden. Det blir ju en ny typ av livsstil?!

      Vad skönt att du hittat ett koncept som fungerar där du befinner dig i livet just nu. :-)

      Radera