Jag ska erkänna att jag inte var särskilt studiemotiverad när jag gick i gymnasiet. Jag kan verkligen ångra vissa val jag gjorde då, för de har jag fått betala för nu i vuxen ålder. Med råge!
Då och då har jag drabbats av lust att läsa vidare, men jag har alltid hindrats av att jag inte har grundläggande behörighet. Det är så oerhört frustrerande och en aning pinsamt. Det har alltid slutat med att jag ilsket har slagit ifrån mig och sett mig själv som ett offer. Ett offer av mina egna omogna beslut, naturligtvis.
Men tack vare den skrivarkurs jag nu går, har jag fått blodad tand och jag är så sugen på att bryta mig ut från mitt egentillverkade fängelse. Jag ska läsa upp mitt betyg. Det bästa är att det bara är ETT ämne som jag MÅSTE läsa, så det betar jag av först. Jag måste upp i ett visst antal poäng, men jag får välja kurser helt själv. Jag plockar russinen ur kakan, vilket betyder att min studieplan kommer se ut såhär:
- MÅSTE-kursen 50p
- Psykologi 1 50p
- Psykologi 2a 50p
- Textkommunikation 100p
- Entreprenörskap 100p
- Filosofi 50p (reservkurs)
Tjohoo, jag är så jäkla taggad! Måtte jag bara orka...
Ett vet jag säkert och det är att jag kommer att vara en pissjobbig mamma, som lägger sig i sina barns skolgång. Jag tänker däremot inte ha orimliga krav, men godkänt i alla ämnen och ett slutbetyg ska de kunna leverera. Eftersom min dotter redan bestämt sig för att hon ska bli rik, borde det väl inte vara så svårt att sälja in? ;-)
Har era vägar varit spikraka i livet, eller mer krokiga med återvändsgränder och broöppningar?
Hej Fumlan! Jag önskar dig all lycka till. Själv valde jag i min struliga ungdom att hoppa av gymnasiet utan fullvärdiga betyg och när jag ville läsa vidare hade det gått så lång tid att de betyg jag faktiskt fått inte längre var valida. Så innan min 5 år långa ekonomutbildning fick jag läsa 3 år på komvux (fast att läsa gymnasiet i vuxen ålder var för mig ganska lätt så det tog bara 1,5 år)
SvaraRaderaMotivationen att övertyga barn om att läsa klart är hög 😀
Hej AVL!
RaderaGrymt bra jobbat! Och bra att du inte tappade orken efter Komvux utan var motiverad att fortsätta!
Lite samma för mig, mina betyg var också för gamla till viss del. Lite snopet!
Man kan ju alltid använda sig själv som skräckexempel, i ett motiverande syfte, för barnen! ;-)
När det gäller skola/utbildning har det mer eller mindre varit spikrakt - dock behöver inte det betyda att slutdestinationen är lyckosam :p Körde universitetsstudier på 3,5 år direkt efter gymnasiet, jobbade 6 månader och studerade därefter 2 år till. Har tröttnat en hel del på mitt yrke efter att ha ackumulerat 3,5 år som yrkesverksam på heltid under de senaste dryga 5 åren.
SvaraRaderaJag har alltid gillat skolan/studier då det finns en tydligt syfte - du ska lära dig något för att klara provet/tentan/presentationen etc. När målet är nått går man vidare med något annat medan kunskapen får puttra vidare eller glömmas bort. Jag gillar att lära mig nya saker inom olika ämnen vilket man får göra inom skolvärlden.
I arbetslivet finns inget direkt syfte förutom att bli bättre på det man gör (och tjäna mer pengar?). Målet (pension?) är 40-50 år framåt beroende på när man påbörjar sitt arbetsliv. Det är otroligt långt fram, och inga nya ämnen ingår på vägen. Det är som att ha samma lektion i 40-50 år. Har man inte 40h/vecka intresse för sitt arbete/ämne är det lätt att känna att det blir lite meningslöst.
Jag hade gärna studerat för resten av mitt liv istället för att arbeta :-)
/Arbetsplanen
Intressant, jag känner igen mig lite i det du beskriver. Att man liksom tänker: "Och nu då?"
RaderaHar du funderat på att byta inriktning, så att du får plugga lite igen då? :-) Eller så får du plugga lite fristående kurser vid sidan av jobbet.
Tänker på det ofta och kollar runt på olika saker. Började plugga 50% i höstas men det blev mest stressfyllt med samtidig 100% tjänst. Tror inte jag är gjord för så mycket tvångsmässig aktivitet, i alla fall inte när nuvarande arbete är mentalt krävande.
RaderaHar intresse för mitt jobb delvis, framför allt är den teoretiska delen intressant. Tror det är mer värt för mig att hoppa runt på olika arbeten inom samma yrke i 3 år till, sedan gå ned på halvtid och frilansa resten (eventuellt också studier) för att täcka 10-20% till i inkomst. Men vi får se!
/Arbetsplanen
Jag har haft en väldigt krokig väg, skolan gillade jag aldrig och därför blev gymnasiet sista anhalten.
SvaraRaderaBörjade sedan jobba i industrin. Som 36 åring fick jag ett chefsjobb i en ideell organisation. Jobbade där i 8 år, drev fram stora förändringar och rättade till en taskig ekonomi, sa upp mig och utbildade mig till IT-pedagog.
Fick jobb direkt efter den utbildningen och startade upp en filial för ett större utbildningsföretag och vi växte från 1 anställd till 10 på några år, efter 8 år sa jag upp mig igen och startade eget, när jag var 55, jobbade med det i 10 år till pensionen.
När jag blev pensionär upptäckte jag hur tråkigt det var och startade ett helt nytt företag en liten webbutik som jag driver idag.
Det är aldrig försent att göra något nytt!
Hehe, det låter som att du går under epitetet "Räddaren i nöden". ;-)
RaderaSkämt åsido, det är ingen dålig väg du vandrat. Krokig men givande, kan jag tänka mig. Och kul att ha något att jobba med på äldre dar, som du har valt själv och lägger upp därefter.
Spikrak ;)
SvaraRaderaNä, klart det svänger rejält! Gäller nog för de flesta skulle jag tro. Men generellt gillar jag att plugga "på äldre dar". Det är lite kul att lära sig saker igen, man tar liksom till sig information på ett nytt sätt.
SvaraRaderaDet kommer gå bra! Men se till att inte ta på dig för mycket och hamna i stress-fällan...Den är farlig, och svår att ta sig ur!
Kram och trevlig helg!
/Louise
Ja på ett eller annat sätt gör det väl det. Men jag tänker mig, speciellt i denna sfär, att många har siktet inställt tidigt och vet exakt vad man förväntar sig av livet.
RaderaJag håller med, det är annat när man har lite livserfarenhet och perspektiv. Då blir det nästan lustfyllt, att lära nytt.
Det är stressen jag är lite rädd för, men jag väljer själv när jag vill starta varje kurs. Det är inte kniven mot strupen, tack och lov, så jag hoppas att jag kan avgöra om jag behöver pausa. :-)
Trevlig helg, du med!
Kram
Är född i en återvändsgränd och varje försök bort leder till en labyrint som finner en väg till en ny återvändsgränd. Men solen skiner och himmelen är blå medan koltrasten sjunger.
SvaraRaderaRobert B.
Det som inte dödar, det härdar. Sägs det visst. Om det stämmer så är du åtminstone stark!...och har sällskap av en koltrast i solen, inte fy skam! :-)
RaderaSlingrig är bara förnamnet på min studieväg... Inget gymnasium, (tog hand om sjuk släkting), sen diverse arbetare, sen komvux varvat med diversearbete, barn varvat med diversearbete, universitetskurser baserade på intresse, universitet med yrkesinriktning, kurser baserade på passion: yrkesunivetsitet gav mig dagens inkomst, "passionskurserna" gav mig viktiga, avgörande vänner. Har jag någon titel idag? Nej. Känner jag att det är okej ändå? Ja. Rekommenderar jag generellt att slutföra studier och få papper på att man "är något"? Absolut. Det hade underlättat betydligt. Men det har gått bra ändå.
SvaraRaderaPassionskurserna låter som de bästa och mest givande kurserna, tycker jag. Vänner är ovärderliga! :-)
RaderaHar 2 utbildningar, ena inom Grafisk tryck (produktion) och den andra som Lönekonsult. Så nej, inte spikrakt framåt :) Lycka till med studier!
SvaraRaderaTack så mycket!
RaderaInte dåligt med två utbildningar! Hoppas att du trivs på ditt nya jobb, TM! :-)