torsdag, juni 29, 2023

Dumsnålheten

Jamen, ni vet... eller ja, det kanske finns olika varianter på den, men hand upp om ni känner igen min typ. Jag kan unna mig en bag-in-box med rosé, men att köpa nya underkläder att ha till vardags? Nej fy vad dyrt det har blivit, resåren i trosorna duger nog ett tag till och det här hålet på strumpan når ju inte ens upp till samma diameter som en gammal 5-krona. 

Vad blir kontentan av detta? Jag sitter och sippar rosé på altanen i utslitna underkläder. Ja, dels det och det är ju tragiskt redan där. Men dels väntar jag med att köpa sådant jag faktiskt behöver, tills allt måste ersättas samtidigt. Surt sa (den ekonomiska) räven!

Så detta blev en månad med en hel del nätshopping. Och vad är det värsta med det? Jo, det ska jag berätta! Man kommer liksom igång. Väcker shoppingbjörnen ur sitt ide. När jag ändå är igång kan jag lika gärna beställa en sån här. Och en sån här. Och barnen borde verkligen ha varsin sån här. Lika bra att passa på för att spara in på frakten.

Alltså jag blir nästan rädd för mig själv. När jag känner hur begäret kommer över mig. Från att lämna den asketiskt spartanska öknen och vandra rätt in i syndens näste Las Vegas. Men när jag tänker tillbaka på min shoppingorgie och faktiskt går igenom mina inköp, inser jag att jag faktiskt bara har köpt saker jag behöver. Jag har inte svävat ut en millimeter och köpt något onödigt. Det bara känns så, kanske för att jag inte är van att spendera pengar på det här sättet längre.

För längesedan hörde jag en rätt bra grej, som jag inte hört sedan dess men det fastnade. Man ska inte ha på sig fulare underkläder än att man inte inte skulle skämmas om man hamnade på sjukhus efter en olycka. Makabert och tänkvärt! Och ja, jag vet vad ni tänker. Det värsta är inte att komma in på sjukhus i fula underkläder, det är såklart att dö i dem.

Och sedan såhär också. Uppenbarligen tycker jag att jag är värd rosévin en solig fredagseftermiddag, men visst är jag väl även värd fräscha underkläder till vardags? Obs, retorisk fråga - inget för kommentarsfältet!

Nä, nu avrundar jag pladdret med en bild. Ja, rätt gissat! En bild på...

...ännu en blomma!

Nu tar jag helg, så jag önskar er en trevlig sådan!
Fumlan 💫 



8 kommentarer:

  1. Hehe, jag känner igen det där med att väcka shoppingbjörnen. För mig tycker jag situationen fungerar också när det kommer till mat. Det är ibland lättare att äta inget än att äta lite - Pringles reklamen med Once you start, you can't stop gör sig påmind ibland :)

    På tal om underkläder så brukar jag vänta in rea från Björn Borg och då slå till på ett par stycken :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig, det är absolut så med mat. Pringles nailed it! ;-)

      Om man nu vill vara restriktiv med mat, så är nästan det bästa att ha "sin" ranson. Som frukosten man tar med till jobbet, tar man bara med ett ägg och en rågkuse så är det ju slut sedan. Då kan man istället äta lite långsammare och njuta av den. Så borde man göra oftare... :-) En matbudget helt enkelt.

      Radera
  2. Stor igenkänning... Jag har just nu tre toppar i garderoben, två vita med konstiga fläckar på och en svart med hål i. Så kom sommaren (så oväntat!) och plötsligt har jag inget att ha på mig längre. Det funkade ju så länge jag hade tröja över, men i 30 grader funkar ju inte det.

    Så jag måste bara ta mig till kappahl och köpa 2-3 toppar i trevliga färger, men jag har redan skjutit på det en månad. Samtidigt som jag stoppat om en sadel för ett par tusenlappar.

    Suck liksom. Men jag håller med om att när behovet till sist blir för stort så är det så mycket som behöver köpas, så det känns som att man köper upp en hel affär. Så du är inte ensam i detta. <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men exakt! Undrar om det också blir mindre roligt ju mer styrda köpen är. Jag minns spontanshopping från min ungdom som både roligt och framgångsrikt. Nu är det mer, åhnej jag behöver det här plagget. Och så hittar man inte precis det man vill ha, men eftersom man måste köpa något så blir det något som skaver lite istället. För dyrt, inte riktigt rätt färg eller en osmickrande skärning som man upptäcker först hemma. Vetskapen om den risken förtar det hela en aning, för mig i alla fall! Tyvärr är spontanshopping lite svårare nu när man bor på landet.

      Hoppas att du hittar något fint på KappAhl! <3

      Radera
  3. Det finns i stort sett 0% risk att jag väcker shoppingbjörnen när det gäller kläder. Att handla kläder tycker jag är ganska trist och gör det bara när två hål i kallingarna möts och bildar ett superhål.

    Med mat kan jag dock känna igen mig :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fattar inte hur du kan få en beskrivning av trasiga kallingar att låta som astrofysik. Så imponerad!

      Och jag vet precis hur du menar, det är inte roligt för någon när det händer. ;-)

      Radera
  4. Hög igenkänning med kläder.
    En annan sak jag reflekterat över är att jag inte har nån större eftertänksamhet när det gäller att köpa en lunch ute för 135 kr. Men däremot att köpa t.ex. finare kött att grilla till helgen drar jag mig för.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra spaning! Och visst är det intressant det här med perspektiv och preferenser. :-)

      Något som jag tror också spelar in i frågan om utelunch, är tillgänglighet och kultur. För egen del är jag tacksam för att det är långt att åka om jag vill köpa utelunch. Hade det däremot funnits närmare är risken stor att jag unnat mig det någon gång i veckan åtminstone. Eller om "alla andra" köper kanske tröskeln inte hade känts så hög.

      Radera