Julgran, filosoferande och familj.

Godmorgon världen! Klockan är strax efter sju när jag sätter mig här. Kaffet i min Mocca Master har fått vänta på mig, efter att jag drabbats av "jag-ska-bara-syndromet". Men nu tuffar tvättmaskinen med den första av två(!) 60-tvättar. Ren tvätt har vikts in och kattens låda är ren. Det här börjar likna ett se mig och hur duktig jag är- inlägg, som var så poppis på Facebook förr. Det är bara att jag behöver en mental klapp på axeln, för jag känner mig lite sliten såhär på upptakten av terminen.

I helgen var vi hos min pappa och högg gran, sedan firade vi lite mini-jul med gröt och skinksmörgås. Min bror med familj var också där, samt mina två halvbröder. Det var trevligt. Vi vuxna brukar inte byta julklappar, men i år har jag köpt en julklapp till både min mamma och min pappa. Det är en speciell julklapp i den bemärkelsen att jag förväntar mig att få tillbaka den vad det lider. Det är en bok i vilken man fyller i minnen och händelser från sitt liv, från barndom till ålderns höst.

Min pappa och jag delar samma humor och jag var helt säker på att det skulle komma någon gliring om att jag tycker att han är så gammal att han borde dö snart. Med glimten i ögat och ett skratt, såklart. Men han började genast bläddra i den och sa att han önskade att han hade tänkt på det med farmor. Så det landade fint. Mamma kommer definitivt också ta det på rätt sätt, efter alla ansträngningar vi haft med att försöka kartlägga min mormors bakgrund. Vilket bara lyckats till viss del. Vi har ett väldigt brokigt släktträd på den sidan...

Vi kommer ofta in på politik när vi träffas och det är intressant och lite jobbigt. Min familj är på ena sidan och min man är på andra sidan. Jag är någonstans i mitten och sjunger We shall overcome. Förra gången hade vi en diskussion om koranbränningarna. Men det intressanta är att trots olika läger, är alla överens om problemen. Det är lösningarna och grundattityden som skiljer.

Jag tänkte ett tag på det här igår, för det bottnar ju någonstans i beteendevetenskap. Människan är ett flockdjur och för att säkra flockens överlevnad, behöver den få sina grundbehov tillfredsställda. Man hjälptes åt och delade på tillgångarna. När slutade det vara så? Var det när tillgångarna blev större än behoven? Eller har det ens förändrats? Det har ju alltid funnits ledare, vars position befästs av fler/ större tillgångar än andra. Nja, det är nog ett eget inlägg. Det blir för djupt såhär en måndagsmorgon.  

Idag är mitt mål att korrigera och lämna in ett arbete och därmed lägga den sista högskolekursen till handlingarna. För den här terminen. Nästa termin är jag väldigt kluven till. Jag ville läsa franska, men det blev inget med det. Det blev tyska istället. Kul på ett sätt, men det var en jäkla massa böcker att införskaffa. Jag har också sökt en YH-kurs, men jag får inte veta om jag kommit in förrän i slutet av februari. Och cashen måste ju in liksom! Mon dieu!

Nu ska jag leta recept på goda sillinläggningar. Min bror hotade med att ta med en oliv- och kapris-sill till julbordet. Det känns som att en back-up-sill kan vara bra.

Nedlagt byte av en stolt son.

Ha en fin sista vecka innan jul!