lördag, december 31, 2022

Ett rop på hjälp!

Det var lätt att tacka ja när jag fick erbjudandet om att rycka in och jobba i mellandagarna. Åtminstone då, i mitten av oktober. Det var roligt att träffa de få kollegor som var också var inne en sväng, och roligt med insikten om hur användbart muskelminnet kan vara. Om jag försökte tänka på hur jag skulle genomföra arbetsmomenten blev det lätt lite snurrigt, men om jag kopplade bort hjärnan först och gjorde sen, ja då gick det hur bra som helst.

Det som inte var lika roligt var att jag blev lite sänkt, mentalt. Jag kunde uppskatta vissa moment och ha roligt och skratta, men det kändes som att jag försetts med fotboja och dessutom som att jag såg allt genom en transparent men mörk gardin. Det påverkade inget på jobbet, men på hemmaplan var det svårare att hålla humöret uppe. När jag började plugga tyckte min man att jag blev helt förändrad. Han upplevde mig som gladare och lättare till mods. Det blev väldigt tydligt för honom hur bra det här var för mig, vilket kändes som ännu ett kvitto på att jag gjort rätt. När jag nu gick in och gästspelade på jobbet dessa fyra dagar, märkte han återigen en förändring och den här gången var det inte till det bättre.

Vi snackar som sagt om endast fyra dagar här och jag trodde inte att jag skulle bli så påverkad. Nu känner jag mig dock lite orolig inför sommaren och erbjudandet om sommarjobb. Jag behöver inkomsten och jag är lyckligt lottad som har ett jobb, men jag behöver komma på ett sätt för att inte hamna under isen alldeles. Hjälp!

Jag skulle så gärna vilja hitta ett annat jobb, få in en fot inom personalhälsa/ säkerhet och beredskap/ förebyggande psykisk hälsa/ kommunikation eller faktiskt nästan vad som helst. Kanske kunde jag kolla om det går att få praktik någonstans parallellt med studierna. Bara arbetslivserfarenheten är värd hur mycket som helst. Får fundera lite på den.

Över till annat. Börsen har stängt för 2022 och enligt Mitt År på Avanza slog jag snittavanzianen, det är ju kul åtminstone. Man får glädjas åt det lilla, då blir guldkornen fler. Bonusen som jag fick från jobbet åkte in på sparkontot på Avanza, sånär som på 3000:- som ska gå till liftkort och skidhyra när vi drar till fjällen om några veckor.

Jag ska sätta mig och kolla på potentiella hyfsat lokala getaways också. Blev så sugen på lite miljöombyte och ett par nätter på annan ort gör nog susen. Helst lite lantligt eller åtminstone inte i någon stad. Gärna med lite fin natur runt. Dalsland är fint och lite lagom långt bort. Det blir nog inte förrän i mars, för trots att jag inte uppfattar mig som en uppbokad person så går både januari och februari bort. Men då får jag något att se fram emot. "Men fjällen då? Är inte det miljöombyte så det skriker om det?" tänker ni kanske. Och visst är det så, men det finns absolut inget avkopplande med att åka till fjällen. Det är jättemysigt och roligt, men efteråt brukar jag känna mig som en urvriden trasa. 

Nu ska jag vända på kycklingen som ligger i sin marinad och börja förbereda desserten. Jag hoppas att ni alla får en härlig nyårsafton, så ses vi igen nästa år. 

2023, visst klingar det fint och lovande?


8 kommentarer:

  1. Nu vet jag ju inte exakt vad som utlöste reaktionen där på jobbet. Så mitt svar blir utifrån det. Jag hade ju 1990 jobbat 3 år på ett ställe när det blev dags att studera i 5 år. Jag sade upp mig från min tjänstledighet efter ett tag eftersom jag visste/kände att det inte längre skulle ge mig ngt att jobba vidare där alla mina studieavbrott.

    Jag tror att jag sagt det till dig förr. Att "sänka ambitionsnivån" både på vad du ska åstadkomma och förväntningar på en positiv upplevelse när du jobbar extra tex i 4 dagar eller 2 månader för den delen. Koppla på automatiken kan vara bra. Sedan kan det för vissa människor kännas väldigt otillfredsställande att "bara gå på automatik".

    Men det vet du bäst själv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade jag varit ensam kanske jag hade gjort som du, gjort ett clean break. Jag gillar att avsluta saker innan jag påbörjar nästa, fast här fungerar det inte riktigt att göra så. Det vore inte helt ansvarsfullt! ;-)

      Jag tror egentligen inte att jag har så himla höga krav på mig själv, det är nog mer att jag är otålig. Ut med det gamla sunkiga, in med det nya fräscha. :-) Men att försöka hitta en autopilot kan kanske funka, men precis som du nämner är det svårt att göra det när man vill ge sitt yttersta på jobbet ändå. Otillfredsställande var ordet!

      Tack för dina tankar!

      Radera
  2. Just några sådana där kortare getaways lockar mig också. Barnen är gamla nog för att klara några nätter hemma själv så att jag och hustrun kan åka bort en långweekend. Dock inte Dalsland.

    Gott nytt år!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha..."Dock inte Dalsland" - det kräver nästan en närmare förklaring. Är det något jag behöver veta innan jag bokar något? ;-) Vart åker ni om ni väljer fritt?

      Det är ett ganska litet fönster där mellan att barnen klarar sig själva och oroa sig för att de drar ihop en röjarskiva när det är FF. Våra barn är iofs relativt skötsamma, men tanken finns alltid där.

      Radera
    2. Jag är nog mer av en havsmänniska :-)
      Kanske något trevligt B&B uppe i Bohuslän?
      Annars kanske man kan kosta på sig ett flyg ner till Barcelona?

      Radera
    3. Har mina rötter utanför Lysekil, så jag instämmer i havets lovsång. Vet faktiskt några mysiga B&B i Grebbestad och Strömstad, det är ett alternativ helt klart. Barcelona får nog vänta till efter mina studentfasoner...

      Radera