Nya möjligheter och allt sånt där. Vintern gjorde ett återtåg och kylan håller oss i sitt grepp ännu ett litet tag. Likt en förmanande förälder som är rädd att tappa bort sitt barn på nöjesfältet bland karuseller, chokladhjul och läskiga gröna kaniner. Fast vintern är definitionen av överbeskyddande, vi är stora nu. Vi kan själv! Min lilla rödhake har hittat sin stora kärlek, för i år. De kommer hit tillsammans och kollar menyn.
Apropå fåglar blev detta en riktig fågelhelg, trots att det inte var planerat. Jag såg en forsärla i forsen utanför Husqvarna museum. Tranor som går och rotar på åkrarna och till och med några tofsvipor. De sistnämnda tycker jag inte att man ser så ofta, det var mer förr.
Om ni har vägarna förbi Huskvarna någon gång, är min starka rekommendation att ni avsätter en timme eller två åt att strosa runt på ovan nämnda museum. Det fanns mycket att titta på och upptäcka. En hel del nostalgi utlovas.
Vill man passa på att äta en god middag i slottsmiljö, kan jag slå ett slag för Slottsvillan som både erbjuder mat och logi. Vi bodde inte där, men om vi av någon anledning skulle övernatta i Huskvarna igen så blir det där och ingen annanstans.
Lite Harry Potter-känsla i Slottsvillan
Borta bra men hemma bäst, heter det ju och jag kan bara instämma. Har ni tänkt på hur det känns att komma hem och huset har stått tomt medan ni varit borta? Det är på något sätt inte samma hus som man lämnade. Det är som att det gått i vila. Det tar en stund att väcka huset och få upp pulsen på det igen. Och om man har haft husvakt som bott där under tiden, känns det ännu mindre som det hus man lämnade. En ny lukt och en ny känsla. Jag har inte tänkt på vilken påverkan vår närvaro har i ett hus. När jag hälsar på hemma hos någon har jag snarare tillskrivit huset en egen själ, som antingen känns god eller ovälkomnande. Jag kommer antagligen fortsätta att känna in hus, men jag får ha med mig att människorna i det har större betydelse än vad jag hittills har trott.
Lite osammanhängande tankar inför en ny vecka, men nu ska jag skärpa till mig och logga in i skolans värld. Ha en fin måndag!
Helt rätt vi känner samma, varje gång känns det som att huset har somnat lite 😄
SvaraRaderaVad bra, då är jag inte tokig?! ;-)
RaderaHåller med om att hus förändras när man är borta. Och de blir större! Kanske är det just för att de är öde och tomma, men jag förundras alltid över de stora ytorna när jag kommer hem, oavsett hur liten bostad jag har egentligen.
SvaraRaderaKul att ni fick en lyckad minisemester! Jag skulle också behöva en sån, är instängd i snöstorm och inte så lite uttråkad....Blä :).
Kram Louise
Större har jag faktiskt inte tänkt på, kan det bero på att det är så tomt som det upplevs som större kanske?! Eller så har bostaden något fuffens för sig. Byggt ut i smyg? Tröstätit i sin ensamhet.
RaderaOj, fick ni så mycket snö? Då ska jag inte klaga på de stackars flingorna som fallit här! :-)
Kram Fumlan
Intressant reflektion kring att vara iväg på semester och sedan komma hem igen. Vi åker bort en sväng på fredag och kommer hem på söndag så då ska jag "känna efter" och se om jag upplever något liknande.
SvaraRaderaJa, det får du göra! :-)
RaderaHoppas att ni får en trevlig resa hur som helst!