Manglad - och... jag har fått ett jobb!

Äh vi börjar väl med punkt nummer två, alltså "jag har fått ett jobb". För det är sant! Hörde ni längst där bak? JAG HAR FÅTT ETT JOBB!

Efter min semester börjar jag på mitt nya flashiga jobb, där jag är anlitad för att göra precis det jag utbildat mig till och med rätt inriktning och allt. Jag ska inte tråka ut er med detaljer om rekryteringsprocessen, för den var ganska snäll och odramatisk. Det kan ha att göra med att det endast är en tidsbegränsad anställning, projektanställning om man så vill kanske.

Om ett år är jag tillgänglig för arbetsmarknaden igen och då har jag det alla arbetsgivare så hett eftertraktar, nämligen erfarenhet från yrket. Den som inte vill ha mig då... ja, jag vet inte, men de förstår inte vad de missar! ;-)

Rolig grej som jag ändå vill dela med mig av, jag fick i vanlig ordning ange löneanspråk men eftersom det inte kändes som det viktigaste i sammanhanget så gjorde jag bara en googling och begärde medellönen som dök upp skärmen. Trodde inte att jag skulle få det eftersom jag är ny på området, men det var inga problem tydligen. Då dyker ju genast frågan upp, hur mycket mer kunde jag fått? Så när han sammanfattade detaljerna och nämnde lönen gjorde jag det enda raka och frågade käckt om jag skulle bett om två tusen mer. Naturligtvis utan förhoppningar, men då ökade han på lönen med en tusenlapp. Woop woop!

Då går vi lite raskt över till första punkten - "manglad". För vi hade student idag och nu är jag banne mig helt slut, trots att det var en ytterst småskalig variant på studentmottagning. Nu vill jag egentligen bara krypa upp i soffan och sitta nära maken, men våra mammor är kvar. Jag ska dock inte klaga, vi har haft fantastiskt väder idag och även nu är det riktigt skönt ute på altanen där vi sitter allihop med vin och varsin förströelse. Vi bara är lite. När jag skrivit färdigt det här ska jag luta stolen bakåt och titta upp på molnen på himlen.

Jag hoppas att dottern fick en minnesvärd student, vi har pyntat med ballonggirlander, björkruskor och ännu med ballonger, flaggor och blommor. Presentbord, studenttårta och... ett tal. Som jag skrev. Jag ville verkligen inte gråta och försökte stänga av mina känslor när jag läste, men jag gjorde misstaget att ha ordet "stolthet" med och när jag kom dit sket det sig. Milt sagt! Dottern är också vansinnigt känslig, så hon grät mer än jag. Alla fick fotoförbud en bra stund efter talet. Vi tog oss igenom det i alla fall och lyckades göra det till en kul grej, sedan blev det fokus på presentöppning.

Jag tror att jag nöjer mig här. Tornseglarna svischar över oss och skriar efter min uppmärksamhet och vem är jag att göra dem besvikna?

Hoppas att ni får en underbar helg, för det ska jag ha!