Det vet jag nu efter att åter ha börjat stifta bekantskap med testerna. Det är någon dåre som kommit på att det inte orimligt att besvara en 50 frågor på 10 minuter. Är det ens möjligt? Jag har alltså inte provat, så jag vet inte. Är det meningen att man ska hinna allt eller ska man bara göra så många man hinner? Jag har läst mig till att det också kan bli minuspoäng på felaktiga svar. Så om jag hinner hälften och får alla rätt på dem, kan det ändå bli noll om resten inte är ifyllt? Tror det finns ett ord för sådant; sadism!
Det är bara en sak jag måste erkänna. Jag tycker att det är riktigt roligt. Jag satt länge och tittade på Youtube igår och insåg att jag trots allt inte är så dum som jag inledningsvis trodde. Det gäller bara att veta hur man ska göra. Jag la också en hel del tid på att identifiera de tester som jag kommer att få göra, för att sedan läsa instruktionerna och känna polletten trilla ner.
Jag skulle till och med kunna tänka mig att köpa en tidning med bara sånt, precis som det finns tidningar för sudoku och korsord. Det borde väl finnas i välsorterade butiker?
Hjärnan är ju plastisk, vilket innebär att ju mer man tränar på något desto bättre blir man på det. Så jag tänker att man borde kunna träna upp sin förmåga att lösa IQ-tester. Ja, till en viss gräns i alla fall. Nu kommer jag inte hinna träna så att jag får betyget med bravur, men jag är bättre förberedd än när jag igår för första gången såg en typ av test som jag bara inte kunde begripa vad som förväntades av mig.
Jag är tämligen säker på att konkurrensen är stenhård med många rutinerade kandidater som äter IQ-tester till frukost, men oavsett hur det går den här gången får jag se detta som ett lärtillfälle.
Man kan absolut träna upp sin förmåga att lösa IQ-tester.
SvaraRaderaPerfekt, efter jul kommer jag att vara uppgraderad till 2.0!
RaderaJag tyckte om sådana där tester och gjorde alltid bra resultat, men senare i livet så har jag kunnat jämföra hur "bra" man är på sådana tester och hur "bra" man är på att göra sitt jobb. Det finns en koppling men den är betydligt lösare än vad rekryterare och andra verkar inbilla sig.
RaderaNumera så har jag tappat det mest av tron på sådana tester, trots att de får mig att se bra ut. Utöver att man kan "träna" på dem så missar de massor av kvaliteter som är kritiska att ha i en organisation. Jag skulle mycket hellre kolla på något som skolbetyg vilket kombinerar "intelligens", arbetsvilja, minne och många andra viktiga egenskaper.
Om en grupp sitter och tänker att det enda de saknar är någon med skarpt logiskt tänkande, då kan man använda dem för rekrytering eller klassificering. Annars, helst inte.
Är också lite skeptisk, men de kan ju som sagt fylla andra funktioner också som påpekas nedan. Tänker att högskoleprovet lika gärna borde kunna ha en viss relevans vid rekryteringar...
RaderaDet har inget med intelligens att göra när testet är under stress. De mest intelligenta lösningarna har geniala människor kommit på när de drömt. Stress dödar denna kreativitet.
RaderaDet har ju definitivt en negativ inverkan på resultat som kunde varit mycket bättre med mer tid. Jag gjorde väldigt dåligt ifrån mig på den verbala delen, vilket jag trodde skulle vara min paradgren. Ingen rolig känsla alls!
RaderaDe där testerna används av många anledningar, och ett toppresultat är verkligen inte nödvändigt för att får jobb. Ibland används de som en sortering för att se vem som faktiskt är intresserad - vissa företag får in jättemånga ansökningar av folk som måste söka jobb som de kanske inte ens vill ha, och då går man vidare med de som bryr sig om att göra testerna. Det kan också gälla att ha RÄTT intelligensnivå. Det finns jobb där man inte vill ha de som är smartast, för de kommer då att få tråkigt och sluta. Viktigast är att svara ärligt och inte försöka få ett "bättre" resultat på de psykologiska frågorna, det märks i analysen och då verkar man som en fuskis. Lycka till!
SvaraRaderaGrymt bra input, stort tack för det!
Radera