lördag, december 31, 2022

Ett rop på hjälp!

Det var lätt att tacka ja när jag fick erbjudandet om att rycka in och jobba i mellandagarna. Åtminstone då, i mitten av oktober. Det var roligt att träffa de få kollegor som var också var inne en sväng, och roligt med insikten om hur användbart muskelminnet kan vara. Om jag försökte tänka på hur jag skulle genomföra arbetsmomenten blev det lätt lite snurrigt, men om jag kopplade bort hjärnan först och gjorde sen, ja då gick det hur bra som helst.

Det som inte var lika roligt var att jag blev lite sänkt, mentalt. Jag kunde uppskatta vissa moment och ha roligt och skratta, men det kändes som att jag försetts med fotboja och dessutom som att jag såg allt genom en transparent men mörk gardin. Det påverkade inget på jobbet, men på hemmaplan var det svårare att hålla humöret uppe. När jag började plugga tyckte min man att jag blev helt förändrad. Han upplevde mig som gladare och lättare till mods. Det blev väldigt tydligt för honom hur bra det här var för mig, vilket kändes som ännu ett kvitto på att jag gjort rätt. När jag nu gick in och gästspelade på jobbet dessa fyra dagar, märkte han återigen en förändring och den här gången var det inte till det bättre.

Vi snackar som sagt om endast fyra dagar här och jag trodde inte att jag skulle bli så påverkad. Nu känner jag mig dock lite orolig inför sommaren och erbjudandet om sommarjobb. Jag behöver inkomsten och jag är lyckligt lottad som har ett jobb, men jag behöver komma på ett sätt för att inte hamna under isen alldeles. Hjälp!

Jag skulle så gärna vilja hitta ett annat jobb, få in en fot inom personalhälsa/ säkerhet och beredskap/ förebyggande psykisk hälsa/ kommunikation eller faktiskt nästan vad som helst. Kanske kunde jag kolla om det går att få praktik någonstans parallellt med studierna. Bara arbetslivserfarenheten är värd hur mycket som helst. Får fundera lite på den.

Över till annat. Börsen har stängt för 2022 och enligt Mitt År på Avanza slog jag snittavanzianen, det är ju kul åtminstone. Man får glädjas åt det lilla, då blir guldkornen fler. Bonusen som jag fick från jobbet åkte in på sparkontot på Avanza, sånär som på 3000:- som ska gå till liftkort och skidhyra när vi drar till fjällen om några veckor.

Jag ska sätta mig och kolla på potentiella hyfsat lokala getaways också. Blev så sugen på lite miljöombyte och ett par nätter på annan ort gör nog susen. Helst lite lantligt eller åtminstone inte i någon stad. Gärna med lite fin natur runt. Dalsland är fint och lite lagom långt bort. Det blir nog inte förrän i mars, för trots att jag inte uppfattar mig som en uppbokad person så går både januari och februari bort. Men då får jag något att se fram emot. "Men fjällen då? Är inte det miljöombyte så det skriker om det?" tänker ni kanske. Och visst är det så, men det finns absolut inget avkopplande med att åka till fjällen. Det är jättemysigt och roligt, men efteråt brukar jag känna mig som en urvriden trasa. 

Nu ska jag vända på kycklingen som ligger i sin marinad och börja förbereda desserten. Jag hoppas att ni alla får en härlig nyårsafton, så ses vi igen nästa år. 

2023, visst klingar det fint och lovande?


torsdag, december 22, 2022

Nu så...

Ja, jag måste skriva ett litet inlägg nu. För äntligen har jag fått det slutgiltiga beskedet om vilka kurser jag blivit antagen till i vår. Jag vill att intresseklubben greppar sina pennor nu för här kommer de:

  • Grundkurs juridik, 15 hp (period 1)
  • Arbets- och organisationspsykologi, 7,5 hp (period 2) - antagen som reserv idag!!! 😁
  • Hälsofrämjande ledarskap, 7,5 hp (period 2)
  • Att leda och driva projekt, 7,5 hp (period 2)
En termin är 30 hp och den som är duktig på huvudräkning ser snabbt att mina kurser blir sammanlagt 45 hp. För någon som är grym på att plugga ska det inte vara några problem, men jag är osäker på om jag tillhör den kategorin. Jag tänker dock göra mitt bästa för att ro kurserna i land och jag tänker också att om det blir för tufft finns alltid alternativet att hoppa av. Inte min grej egentligen att ge upp, men jag ska vara snäll mot mig själv. 

Annars då? Åh tackar som frågar. Julen kryper sig på och jag har än så länge inte bockat av så mycket på min to-do-list. Jag har gjort senap ✅ och lagt in en senapssill ✅. Jo, just det granen är inne och pyntad också ✅! Eventuellt gör jag skinkan och en löksill idag, och imorgon blir det paketinslagning och godistillverkning. Det blir nog en jul i år också...

Jaha, vad händer här då?

Jag köpte årets glögg från Blossa tidigare. Egentligen är jag lite traditionell och vill att glögg ska smaka glögg, men när Zero nämnde att han hade köpt en flaska och att de döpt den till New Orleans vart jag såld. Skulle så gärna åka dit någon gång, men än så länge får jag nöja mig med glöggen. Nu var den ju mycket riktigt lite för spejsad som glögg för mig, men jag tänkte att man kanske kunde tillsätta lite mousserande vin och servera den som välkomstdrink inför stundande festligheter.

På börsen antar jag att tomterallyt uteblev? Spekulationer om en dyster start på det nya året la kanske sordin på det. Själv längtar jag efter att få stänga det här året och göra den sista sammanställningen. Lägga 2022 till handlingarna och blicka framåt. Jag hade tänkt sätta in lite av bonusen i år för att få till en sista boost, men jag tror att jag avvaktar. Eller jag kan ju sätta in lite på sparkontot på Avanza, men jag väntar nog med att handla ett tag. Så får det bli. 

I mellandagarna ska jag in och jobba lite. Roligt med lite extra kosing, tråkigt att det inte är så många där då. Tråkigt också att inte få ligga på soffan och trycka i mig julgodis hela dagarna, roligt att det är några julkilon som inte har chansen att sätta sig. :-)

Häpp, nu ska jag köra sista racet innan jag plockar bort böckerna för i år.

Ha en riktigt, riktigt God Jul! 

lördag, december 17, 2022

Melodikrysset

Jag har varit en flitig anhängare av melodikrysset i 16 år nu och innan dess var det något som ofta stod på i bakgrunden. Under hela tiden som jag själv har löst krysset har det varit Anders Eldeman som varit skapare och programledare för krysset. Det har varit tryggt och oftast löser vi det ganska lätt eller med lite gemensamt klurande här vid köksbordet. Ibland har vi fått rådfråga nätet i efterhand, men först efter att vi erkänt oss besegrade. 

Lite läskigt var det därför när Eldeman meddelade att han ämnade kasta in handduken och lämna över stafettpinnen till två andra programledare. Fast sedan tänkte jag att det kunde vara kul med lite nya vinklingar på krysset. Det är lätt att tro att man är en gud i musikkunskap när man vecka efter vecka löser hans kryss, men någonstans i bakhuvudet visste jag alltid att jag är en gud blott i den Eldemanska musikvärlden. Skulle någon annan ta över ställs man plötsligt inför det faktum att ens musikbank är relativt påver.

När det nu gått några veckor kan jag konstatera att de nya programledarna sköter uppgiften med den äran. Om jag ska ge mig in på enskilda recensioner så tycker jag att Annika Jankell ger ett säkert intryck, hon känns folklig och trygg (även om frågorna ibland blir så långa att jag zoomar ut och missar vad de handlar om). Men det är Anna Charlotta Gunnarson som jag nog blivit lite kär i. Intelligent och allmänbildad. What's not to love, liksom? Äntligen får franska sångerskor lite utrymme och på köpet får vi bättra på våra svenska grammatikkunskaper. Om jag fick välja en livsmentor skulle jag nog välja henne.

Vi har ett lite annorlunda upplägg på melodikryssandet. Vi löser oftast bara varannan vecka eftersom det har en förmåga att vara lite lugnare när barnen är hos sina andra föräldrar. Då löser vi föregående veckas kryss på lördagen vilket innebär att vi inte har möjlighet att vara med och tävla, sedan tar vi lördagens kryss på söndagen. Då skickar vi in och deltar. Men aldrig att vi har vunnit. Det finns säkert de som deltagit varje vecka i 40 år och heller aldrig vunnit. 

Å andra sidan är det inte det som är det viktiga heller. Jag tycker att det är mysigt att sitta i skenet av ett stearinljus med en kopp kaffe och lösa krysset. Om det är något man inte kan, finns chansen att lära sig något nytt. Idag ska jag lyssna på Brigitte Bardot, sen får vi se vart Spotify tar mig vidare.

Brukar ni lyssna på melodikrysset?

Morgondagens utmaning
  
God helg!

tisdag, december 13, 2022

Från campus

Idag blir det ett lite annorlunda inlägg. Jag har lunch nu. Sitter på campus med en termos med Varma koppen, redd kyckling (inte rädd, åtminstone inte längre). Tveksam till att det ens är kyckling. Är lite frusen idag. Har ett stort behov av att vara självsam. Har också behov av sitta i en mjuk och omtänksam soffa. Hittade en, problemet är att det är en sittgrupp för minst fyra personer. Jag ber till högre makter att ingen ska komma och tränga sig in i min självsamhet. Jag har placerat ut min telefon, min tumvantar och lite papper framför mig. Får se om det sänder rätt signaler. Det slår mig nu att kycklingsoppa är helt rätt idag. 

Det var luciafirande på Drottningtorget idag, sången ljöd ren och stämningsfull och jag lokaliserade luciatåget till Hotel Eggers balkong. Jag hade precis missat spårvagnen så jag sällade mig till skaran framför hotellet. Det var mysigt. Hade jag vetat om det här skulle jag packat ner en lussekatt, för det hör ju liksom till.

Rummet har fyllts på och det hämtas stolar från andra bord i närheten som ingen ännu hunnit sätta sig på. Men i mina soffor är det alltjämt tomt. Bordet intill pratar om sneakers och billig öl, någon pratar dalmål. Det är faktiskt lite roligt och en fascinerande tanke. Finns det någon annanstans som så många människor med olika bakgrund strålar samman som på ett universitet? 

Vi hade en 10-minuters paus förut. Jag satt kvar. Ville inte resa på mig. Inte gå ut i korridoren. Inte vara social. Läraren gick fram och ställde sig framför mig. 1,5 meter bort. Öppnade fönstret för att få in lite luft. Vände sig åt mitt håll. Jag fick känslan av att han visade att han var tillgänglig för samtal. Men jag hade ingenting att säga. Egentligen har jag massor som jag kan tänka mig att prata med honom om. Men inget speciellt, så jag kom inte på något vettigt att öppna med. Så jag fortsatte scrolla på Instagram. Han stod där en stund. Stängde fönstret. 

Han vet lite för mycket om mig. Jag har varit väldigt öppen i mina inlämningar. Jag gillar ju det, att skriva om mina tankar. Men att han vet allt jag låtit honom veta, genom det jag skrivit... och inte skrivit. Han känner mig. Jag känner inte honom. En twist på maktbalansen. Han är inte bara min lärare. Han vet sådant om mig som ytterst få andra människor har fått veta. Reflektioner om min bakgrund. Vem pratar man annars om sådant med, om inte en främling som jag aldrig kommer att träffa igen när den här kursen är slut. Jag har tilldelat honom rollen som min tysta terapeut. Jag vet att det är i sin ordning. Jag vet att andra har gjort samma sak. Han har varit tydlig med att vi får välja hur utlämnande vi vill vara. Han har också tackat i generella ordalag för det förtroende som vissa av oss valt att ge honom.

Folk borde vara i matkoma nu, men ljudnivån har stigit markant. Utanför går folk förbi. Andas ut rökpelare, ser ut som drakar som fått slut på eld. En drake har glitter i håret, hon är gammal och lutar sig mot en krycka. Hoppas att hon inte halkar.

Soppan är slut och jag har fått upp tillräckligt med värme för att skala av mig jackan. Strax börjar lektionen igen.

Over and out!

tisdag, december 06, 2022

Snus, värt att försvara?

Jag såg nyligen en YouTube-serie som handlade om hur Sveriges beredskap såg ut tidigare, innan nedrustningen. Det var verkligen intressant och man hade många bra idéer om hur man skulle lösa tillgången på det mest nödvändiga. Däribland framställning av snus under krigstider! Det säger ändå något om hur djupt rotat snusandet är i den svenska folksjälen. Och kulturen hänger kvar genom att det lanseras nya sorters snus, som smakar melon, lakrits och mint. Det finns även med smaker av Pilsnerkôrv, Daiquiri och Glögg & Kanel. Är det ens snus längre eller har vi hamnat på en AW i juletid?

Jag har provat snus i unga dar men det var inte min grej. Med det sagt vet jag däremot inte om jag skulle våga prova idag. Det känns som att risken att bli fast är större idag med alla goda smaker som finns att välja på. Men all heder åt Swedish Match R&D avdelning, de vet hur de ska överleva i en bransch som klassas som moraliskt tveksam. Dels genom att hitta nya målgrupper men också genom att ha tagit fram en försvarlig mängd nikotinfria alternativ. När jag googlade lite snabbt såg jag att det finns några mindre tillverkare också, men jag är som sagt inte så väl bevandrad i ämnet. Någon som provat något annat än Swedish Match sortiment?

Ska vi snacka lite om börsen? Vad tror vi? Det har gått åt rätt håll de två senaste månaderna, men som alla vet är det inte samma sak som att vinden har vänt. Vissa förutspår ännu ett dystert börsår, medan andra är mer positiva och tycker sig skönja ljuset i tunneln. Själv gör jag ingenting som jag inte gjort förr. Det vill säga jag köper och behåller. Skillnaden är summorna då. Jag har ju inte mycket att sätta in på börsen, men jag har lyckats peta in några tusenlappar under hösten. Det är bättre än noll och jag kommer dessutom att få en liten del av bonusen nu innan jul. Större delen av den kommer att åka in i Framtidsportföljen. Ka-ching! Jag har fyllt på lite i mycket, passat på när det varit tillfälligt nedtryckt. 

Vad mer? Jo, roligt ju! Vi köpte bil för ett par veckor sedan och gissa vad? Den strular. Eller nä, den går faktiskt inte att köra alls. Vi var ute och åkte igår, en sväng till IKEA och Hornbach på Hisingen och sen hem igen. Men plötsligt när vi har en dryg mil kvar hem, så börjar den hacka vid kraftig acceleration och ökar inte i fart. Vid normal gas märktes inget, men vid lite hårdare tryck på gasen började den hacka oavsett fart och växel. Vi vet att vi tankat rätt, men jag tänkte att det var en dålig batch med bensin. Samtidigt har vi kört 17 mil efter tankning, så det borde märkts tidigare. Min man har lite andra teorier som har med cylindrar och spolar att göra. Bärgaren var här och hämtade bilen igår, vi får väl se vad domen blir. 

Snart får jag veta om jag kommit på det jag sökt till våren. Tre separata kurser, varav en är Grundkurs i juridik och de andra två är Hälsofrämjande ledarskap och Arbets- och organisationspsykologi. Jag vågar outa det eftersom det blir på distans alltihop. Kursen jag läser nu tänkte jag berätta mer om när den väl är avslutad. ;-) 

Har kommit på att det finns lite smått och gott i utbildningsväg på nätet också. Har precis tagit del av några stycken, två inom Försvarsmakten och en på Folkhälsomyndighetens sida. Man "blir" ju ingenting, men det är aldrig fel att fylla på i kunskapsbanken.

På grund av oskäligt dyrt smör i butikerna, har vi gått över till margarin här hemma. Det var en hög tröskel, men jag får erkänna att det har gått bättre än jag trodde. Både till mat och bak. Tack och lov för det, annars hade vi nog fått klara oss utan lussekatter i år. Men nu har vi redan bakat vår tredje batch och jag tycker inte att jag känner någon jätteskillnad faktiskt. 



 
Tisdag idag! Woop woop! (och Onneksi olkoon Suomi!)



 

måndag, november 21, 2022

Med hjärta och plånbok

Hoppas att ni inte glömt bort mig, trots att jag varit lite frånvarande. Jag tycks lida brist på både tid och energi för tillfället. Årstiden kan mycket väl vara en bidragande orsak, men i förhållande till mitt engagemang i skolan är den trots allt perifer. För skolan tar mycket av mig just nu. Jag trodde att detta skulle vara en något lugnare period i kursen, men det är full fart framåt som gäller. 

Vi läser och skriver hemma och har praktiska övningar och samtal på plats. Att läsa och skriva är inga problem, det är det praktiska som kräver mest av mig. Det är långa dagar och ett klassrum blir väldigt fullt av olika energier, så jag är helt slut när jag väl kommer hem. Med det sagt så vill jag också säga att jag verkligen tycker om min klass, det är många som jag trivs bra med och har stort utbyte av. Därför känns det lite vemodigt att vår tid tillsammans är över i januari. 

Vi hade en övning som gick ut på att ge varandra presenter i form av positiv feedback. Jag har hört talas om det förut, men aldrig provat. Efter att ha lyssnat på feedbacken (svårare än man tror) kändes det nästan som att käkarna krampade, så mycket log jag. Den finaste feedbacken fick jag från en kille som jag bara pratat ytterst lite med. Han sa att han uppfattade mycket i klassrummet som kantigt, men att jag gjorde det rundare. Liksom filade ner kanter och hörn. Han tyckte att jag var som en kopp varm choklad. Jag blev alldeles varm i hjärtat, för det kändes så genuint.

Jag tror att vi överlag är dåliga på att visa vår uppskattning. Så mycket i vår tillvaro handlar om att överleva och om att hitta vår egen plats i livet. Vi glömmer helt enkelt hur mycket man får tillbaka när man är generös mot andra. Det är som att man är en del av något större, när man inser att man har makten att få någon annan att må bättre. Speciellt med så små medel som ett leende eller några snälla ord.

Det om detta. Äntligen har snön letat sig ner mot sydligare breddgrader och det är ett fantastiskt vackert landskap vi vaknar upp till. Tråkigt nog är snön inte här för att stanna, vilket betyder att den snart kommer att förvandlas till en grå blöt sörja. Men idag ska jag njuta, för jag har ynnesten att inte behöva ge mig iväg till jobb eller skola. Däremot kom det precis ett mail från skolan där de informerade om att skolskjutsarna är inställda. Bussarna är förhindrade att ta sig fram under rådande väderlek stod det och det låter som att det kommit en meter snö. Minst! Fast från mitt köksfönster ser det snarare ut som en decimeter. Nåväl, jag hoppas att alla barn som får vara hemma idag går ut och åker pulka. Jag hoppas också att alla som ger sig ut med bil på vägarna har vinterdäcken på.

Vi blir då och då påminda om hur utsatta andra människor är i världen. Som i juletid eller när snön kommer. Så även jag. Tänk vilken tur jag har som är varm, mätt och trygg. Som kan unna mig att få julkänslor och planera när vi ska åka och hugga gran med hela familjen. Alldeles nyss surfade jag in hos en hjälporganisation och skänkte en liten slant. Jag har inte mycket men tänker att det ändå är mycket mer än vad många andra har. Om du tänker likadant, kanske du kan tänka dig att göra detsamma. 


Välkomna till Fumlans pysselhörna! Snart blir det ljus i vårt hus.


Ha en fin vecka! 💓






torsdag, november 10, 2022

I bilhallen

Vi går i bilbytartankar och igår var vi och tittade på det första prospektet. Bilen var helt okej, men priset kändes i överkant så vi var lite tveksamma. Begagnatpriserna är som bekant höga nu, men då måste det kännas helt rätt också.

Säljaren hade varit väldigt trevlig och tillmötesgående, såklart, och vi provkörde och tog sedan in den i hallen för att kolla i bättre ljus. Den var fin, men hade blivit stående hos bilhandlaren i några månader. Jag är inte så insatt i bilbranschen, men det känns rent spontant som en ganska lång tid. Hans argument var att de hade glömt att skriva ut att det var drag på bilen och att de skrev till det den här veckan, vilket jag har svårt att tro faktiskt. Kanske var det sant, men mer troligt är att han drog en fuling. Dessutom skulle båda uppsättningarna med däck behöva bytas ut inom en snar framtid. Men han kunde inte göra någonting på priset.

Väl tillbaka i förhandlingsstolarna upplevde jag att säljaren plötsligt blev aggressiv i sin roll. Inte aggressiv som i arg, men väldigt drivande och han ville verkligen tvinga oss till ett beslut på plats. Plötsligt flyttar han blicken till något bakom mig och flyger upp.
- Ursäkta mig, min kollega ville något. Alldeles strax tillbaka, säger han och lämnar oss.
Jaha, det var otippat. Han sitter och försöker få till en deal men avbryter oss sedan mitt i en mening, för att prata med en kollega. Vad kan vara så viktigt att man lämnar ett kundmöte? Vi hade bestämt oss för att vi vill fundera lite, åtminstone över natten. Och medan han var borta försäkrade vi oss om att vi båda var inne på det. 

Troligtvis kände säljaren av vår tvekan, för när han kom tillbaka sa han:
- Ja, ursäkta igen. Det var min kollega som, ja han sa att det är en till som är intresserad av bilen. Som är väldigt på, om man säger så. (Ursäktande leende) Och vi håller inga bilar, men om ni vill ha den så är den er. Men som sagt, vi kan inte hålla och nu har ni ju till och med provkört och så, så att...
- Okej, så du kan inte ens hålla den till imorgon förmiddag? frågar min man.
- Nej, vi håller inte. Har ni tur så finns den kvar.
Här lägger jag händerna på armstöden för att signalera att mötet är över, och säger att det är nog en risk som vi får ta helt enkelt. Vi vill fundera eftersom priset är högt. 

På riktigt? Kör man den? Det är rent förolämpande att han tror att vi är så naiva. Att han trodde att vi skulle svara att: Oj, vilken otur att bilen stått här i månader men just när vi kommer och tittar så dyker plötsligt ännu en spekulant upp. Som dessutom är väldigt på. Ja, då får vi skynda oss att köpa den. Speciellt nu när vi till och med fått förmånen att provköra!

Vi hade verkligen inte bestämt oss, vi ville verkligen fundera. Men hans beteende blev spiken i kistan och jag blir uppriktigt nyfiken på hur ofta det fungerar. Är det en framgångsrik strategi att tränga in kunden i ett hörn och dessutom inte vara öppen för att göra minsta eftergift? Även om marknaden är hetare än förut, så var bilen iskall! Missar jag någonting? 



Har ni blivit överkörda i bilhallen?