Moraliskt dilemma

Jag har hamnat i ett litet moraliskt dilemma, som det framgår av rubriken. På min avdelning har vi kommit fram till att vi behöver visstidsanställa en person för att möta en tillfälligt tuff period i vår verksamhet. Vi söker någon för ca 3 månader och har i annonsen angett att det kan finnas chans till förlängning. So far so good och vi har haft inne några ansökanden på intervju. En av dem uppger att hen är mycket positiv till en eventuell förlängning och verkar i övrigt vara intressant för oss. Däremot har hen troligtvis en månads uppsägningstid på sitt nuvarande arbete. En annan person är tillgänglig på dagen, men kommer förmodligen att dra vidare mot nya äventyr då hen är ung och pluggar. Det är nu vi kommer till mitt dilemma.

Jag har, som ni kanske vet vid det här laget, eventuella planer på att söka in till en utbildning med start i höst (om jag kommer in). Därför vill jag gärna ha in en bra person som jag känner kommer att passa in i vårat team, vilket jag tror att den första personen jag nämnde gör. Samt att hen gärna ser en framtid hos oss. Den unga personen verkade också väldigt go, men dels tror jag inte att hen kommer att trivas pga åldersskillnaden. Jag är bland de yngsta på våningen och är nästan tjugo år äldre. Och dels kommer hen att vilja fortsätta sina studier inom en snar framtid. Det lutar i dagsläget åt att vi tar in lite fler kandidater för intervju, men oavsett känner jag att jag kanske borde berätta för min chef om mina planer?!?

Vore inte det mest sjysst? Å andra sidan ligger det ju en bra bit fram i tiden. Och om min chef bestämmer sig för att ta hänsyn till mina planer nu, kanske hon måste motivera det för vår personalchef. Vill jag det? Då känns det nästan som att jag utmanövrerar mig själv från mitt arbete och då börjar det genast kännas lite läskigt.

Jag vet att jag bör meddela min chef i god tid att jag funderar på att studera och det tänker jag absolut göra. Men det känns väldigt tidigt att göra det redan nu. Å andra sidan har vi chansen att hitta någon som passar in i gänget och ännu en fördel är att vi slipper lära upp två nya personer på kort tid. Det är nämligen en ganska stor påfrestning för vår lilla avdelning att lära upp någon, då en av oss känns farligt nära väggen.

Puh, hur skulle ni göra?

Investerar i glaskonst

Vet ni, nu är jag äntligen 40 år! Jag har redan börjat märka av ett visst förfall....fast det KAN ju ha att göra med att det har varit mycket firande och lite motion också. Det är nämligen inte bara jag som fyller såhär på höstkanten, vi är en hel bunt fyllare och alla ska firas. Det kostar på. Men efter den här helgen är det skärpning igen, för det gick faktiskt rätt bra innan.

Det där med pengapresenter. Det är ett gissel, för precis när jag får pengarna tänker jag "åh men nu kan jag köpa det där som jag så länge suktat efter, men inte kunnat motivera". Fast så går det någon vecka, eftersom jag måste känna efter så att jag verkligen väljer rätt när jag nu ska köpa nåt lyxigt. Och vad händer då? Jo, då börjar jag tänka att "Äh, det mest vettiga är väl ändå att investera pengarna på börsen så att de kan jobba lite istället." Men nu satte jag faktiskt ner foten och tänkte att dessa pengar kommer från min mormor och min gudmor, som vill att jag ska köpa något som jag vill ha. Det blir också ett fint minne av både dem och min fyrtionde födelsedag. Så alldeles nyss, mina vänner, klickade jag hem detta halsband från Målerås glasbruk design Mats Jonasson. Hur coolt??? 

Det blir inte så mycket längre, det här inlägget, för jag ska egentligen inte ens sitta här. Jag borde packa. Vi ska strax iväg på en liten weekend till kusten-kusten, med alla barnen och min mans släkt. Det ska bli underbart med skaldjur, bubbel och badtunna. Sällskapsspel och klipphopp står också högt upp på våran To-Do-list.

Ha en härlig helg!

Oops, höll på att glömma rubriken

Den stackars portföljen

September är över och när jag gjort min månadsavstämning i min portföljutvecklingstabell, kan jag konstatera att jag tappat 15.000 kr sedan sista augusti. Inte heller föregående månad var nåt att hänga i granen, så det blir intressant att se vart året slutar. Jag vet att det går under epitetet "brus" i ett långsiktigt perspektiv, men det känns ändå lite jobbigt när en pytsar in en massa hårt förvärvade slantar på börsen och de flyter inte ens en liten stund på ytan utan sjunker som en sten.

Poängen

På studiefronten ligger jag däremot och guppar för tillfället. Det har nämligen visat sig att de kurser som min SYV initialt räknade bort från mitt gymnasiebetyg, eventuellt ändå får räknas med. Vilket innebär att jag i så fall redan har nått upp till de poäng jag behöver för att få grundläggande behörighet. Så vi avvaktar besked där. Under tiden har jag kommit på att bara för att jag VILL studera, är det inte säkert att jag FÅR. Det är ju den där lilla detaljen att jag ska bli antagen till den utbildning som jag vill gå också. Jag ska bättra på oddsen lite genom att göra högskoleprovet, tänkte jag. Jag har ett par gamla i bagaget, men det är säkert bra med ett nyare resultat. 

Albin Lee Meldau

Hans senaste släpp "Epistlar" blev min förevändning att uppgradera till premium igen på Spotify. Underbar är den och underbart är det att ha musiken i livet igen, trots att de höjt avgiften till 109 kr. Fast nu fick jag med min man på tåget och vi skaffade istället Premium Duo, vilket innebär en kostnad på 75 kr var för två konton. Det känner vi oss nöjda med, även om han tydligen får reklam i sina poddar. Kanske får kolla vad grejen med det är, eftersom det heter att premium är reklamfritt ändå. 

Musik är verkligen balsam för själen. Jag har haft en tuff vecka på jobbet och jag har varit riktigt pissed off vid ett par tillfällen, men gissa om det var skönt att på lunchpromenaden stoppa in lurarna i öronen och dra på Rammstein. De har alltid haft förmågan att kanalisera ut min ilska och när jag kom tillbaka efter promenaden kände jag mig from som ett lamm. 

Motionerandet

Ja som vissa kanske kommer ihåg, så vurmar jag för tillfället för min cykling. Det är så härligt ge järnet och känna hur det går lättare för varje gång att klara backarna. Löpningen däremot har fått stå tillbaka. Jag tappade den liksom helt, men nu har jag tagit upp den igen efter ett halvår or so, i tron om att jag ändå borde ha nytta av min styrka från cyklingen. Men icke! Visst, jag har flåset och jag återhämtar snabbt efter tuffa stigningar. Men innan dess snackar vi nära-döden-upplevelse. Jag blev lite full i skratt på min första tur, för mitt i en backe hör jag plötsligt steg bakom mig och strax därefter springer en tjej upp bredvid mig. Hon ler och hälsar käckt (söt och fräsch var hon också, typisk rekryterare) och när hon drar förbi, inser jag att mitt eget tempo nog inte är så fantastiskt. Jag försöker hänga på, men jag har inte mer att ge i uppförsbacken. Jag fick verkligen svart på vitt att jag var i dålig form, men jag fick också lite jävlaranamma. Nu ska jag försöka komma ut i spåret en gång i veckan och cykla två....

Äckellukt

Igår när vi kom hem från jobbet, kände vi en hemsk lukt i källaren. Lite svårdefinierad, men tänk räkskal i rötmånad/ härsket tinvatten från kyckling/ dött djur/ muspink. Herregud vad vi letade efter källan till denna sanitära olägenhet, men utan resultat. Lite oroande eftersom vi ska ha kalas i helgen och det känns inget mysigt alls att bjuda på smörgåstårta med lax och räkor i den miljön. Men peppar peppar så är lukten borta idag och jag hoppas att vi ska slippa den igen. Fast det är lite som när ett obekant ljud dyker upp i bilen och sedan försvinner. Man blir lättad, men det känns inte helt bra att inte veta vad som orsakat ljudet.

Lite bilder från senaste rekreationspromenaden förra helgen.

Perfekt klipphopparväder

Nästan lite sommarvibbar

Vad vore ett kollage, utan kritter?

Nästan lite gassigt i solen 

Gammal hederlig taggtråd

Häng för all del inte upp er på kvalitén bara, för jag är lite som svärmor när jag får feeling. Då är det bara fram med mobilen och tryck av, det är ren tur om inga fingrar skymmer sikten eller att horisonten är någorlunda rak. En gång i tiden tyckte jag att det var roligt att fota med kamera, men sedan mobilkamerans intåg blev den överflödig. Det finns en gräns för hur många prylar man orkar släpa runt på, trots allt.

Jahapp, det om detta. Ha nu en riktigt fin helg!

Bildbonanza, cykling...och ett litet tips

Det går inte att komma ifrån att det har varit lite hektiskt det sista. Många är de saker som jag för tillfället väljer bort, till förmån för studier, familj och arbete. Jag har sagt upp min ljudboksprenumeration, jag läser heller inte några böcker, hänger inte på stan och tittar knappt på tv. Ledsamt nog har även bloggen blivit lite nedprioriterad, men idag får bli ett undantag annars får jag abstinens...

Jag är mer noga med att välja vilka aktiviteter jag kan unna mig. Till exempel vårdar jag mina närmaste relationer med släkt och vänner, samt utövar någon form av motion. Det leder mig osökt in på min senaste fäbless, nämligen MTB. Men hur kul är det inte? Det ultimata tecknet på att jag börjar bli gammal, att cykeln kommer fram. Att cykla i skog och mark är helt underbart, både över stock och sten men också fort med snabba svängar. Barnsligt kul!...och ja, det har blivit några blåmärken. 

Idag slog jag faktiskt två flugor i en smäll, jag har ägnat förmiddagen åt att umgås med min pappa (relation) som fyllt år och då passade vi på att gå tipspromenad (rekreation). Det är ett underbart initiativ som hållits vid liv av eldsjälar inom en lokal sportförening i alla år. Varje höst har de anordnats och jag har varit en flitig besökare sedan barnsben. Det är nostalgi på riktigt! Nedan bjuder jag på några bilder från dagens promenad.

I mitt förra inlägg berättade jag att jag sökt ett jobb och med blandade känslor mottog jag beskedet att jag inte får det. Företaget valde att rekrytera internt, så det känns rätt okej ändå. Då har jag inte blivit brädad på allra värsta sätt. Deras kommentar på min ansökning var snarare att min profil matchade tjänsten bra och att de gärna sparade den för eventuella framtida rekryteringar. Fast det kanske de säger till alla. ;-)

Söndagstipset!

För den som har lite mer tid att slå ihjäl och funderar på hur man kan tjäna enkla pengar i soffan, kan jag nu passa på att slå ett slag för min bloggkollega Pappa Betalar?:s  nya satsning. Nämligen en egen panelsida med undersökningar man svarar på och får ersättning för besväret. Jag är själv inte särskilt insatt i sånt här, men jag tittade in lite snabbt och provade. Det verkar vara lättanvänt och dessutom ska det komma en app under hösten. Här kan ni läsa PB?s egna presentation av sidan och här kan ni läsa en recension av en användare som har lite mer erfarenhet av den här typen av undersökningar. Så sitter ni bara och slöscrollar på mobilen, kan detta vara en alternativ och mer lukrativ sysselsättning. 

Men nu tar vi lite bilder va?

Tyst och mjuk skog

Fantastisk utsikt

Här skulle man kunna bo...

...vackra granndamer också.

Det handlar bara om vilken väg man väljer!

Har ni haft en bra helg?

Lördagsfilosoferingar...

Jag befinner mig mitt emellan dåtid och framtid, 

nutiden tycks mig som en smal lina att balansera på.

Ibland har jag hela världen för mina fötter,

ibland är jag dömd att blifva vid min läst.

Men hör här,

jag försmäktar icke.

Jag drivs av försiktig tillit,

ty allt kommer att falla på plats.

Jag är i fasen där jag vänder alla pusselbitar, 

för att kunna se om det är himmel eller hav.

Sorterar ut kantbitar och letar efter hörn.

Får jag bara ihop ramen,

så kommer resten med tiden.

-----

Sorry för ordbajseriet, nu börjar det riktiga inlägget!

Men faktum är att det är lite så, jag kämpar lite med idén om att jag vill skriva. Problemet är att jag inte vet vad. Jag har en jättebra story, som jag verkligen vill berätta och försöker att jobba lite med den. Men det är svårt, när jag går tillbaka och läser vad jag skrivit, så känns det ofta platt och barnsligt. Jag tror att jag inte riktigt behärskar formatet. Kanske ska jag strunta i det och bara skriva på för att få ur mig texten, så får piffandet bli en del av redigeringsfasen. 

Eller så ska jag kanske avdramatisera mitt projekt och se det mer som en tillflykt, en värld jag kan unna mig att besöka när jag behöver en paus från arbete och studier. 

-----

För övrigt har jag varit på en intervju hos en rekryteringsfirma angående ett jobb jag sökt. Tjänsten är nog ganska lik den jag har idag men på ett stort, väletablerat svenskt företag. Själva rekryteringsprocessen är jag faktiskt inte så noga med. Rekryteraren själv hade ingen information om vad tjänsten innebär och kunde inte svara på någon av de frågor jag hade. Inte ens arbetstiderna hade hon klart för sig, hela intervjun gick ut på att grilla mig och jag blev inte ett smack klokare på vad tjänsten egentligen gick ut på. Men ett löneanspråk ville hon ändå klämma ur mig, och hur lätt är det när man inte vet mer??? Ah well, det är nya tider nu...

-----

Studierna tuffar på och ännu en kurs är lagd till handlingarna. Känns skönt och det är fortfarande roligt, nu ska jag börja på nästa kurs i Psykologi. Det är ett fantastiskt ämne, eftersom det finns överallt. Till och med den fysiska aspekten med hjärnans funktioner och signalsubstanser är intressant.

-----

Portföljen har backat lite, men ska jag vara ärlig har jag inte riktigt prioriterat att engagera mig. Jag nallade lite av min kassa för att fylla på i Volvo, men annars har jag bara loggat in efter 17:30 för att se hur mycket minus jag stängt på. ;-)

-----

Som livet: ömsom blommor, ömsom små bruna kulor!

Trevlig helg!

Lite börs och sånt

Tänkte titta in här för att skriva en liten uppdatering. Jag ska inte sticka under stol med att det har känts lite regnigt det senaste. Ja, nästan tungt rent av. Men så är det ju i livet, sedan kommer vi ut på andra sidan. Starkare än innan... 

Jag raderade precis ett långt stycke, fyllt av tankar och känslor. Men det ska jag bespara er, det är det dagböcker är till för! Right? 😉 

Vi kan prata lite om börsen istället, för den har gått åt rätt håll för min del ett tag. Första halvåret har jag underpresterat mot index och mina siffror har lyst med den där röda nyansen man lärt sig att ogilla. I år är jag upp 26% på Avanza och OMX30 är upp 28%, om jag tolkar appen rätt. Kunde väl varit värre, tänker ni, men det är faktiskt tack vare den senaste månaden jag ligger där. I juli slutade jag på 5,65% upp och det kan jag tacka Investor och några av mina mindre innehav för. Jag har lite innehav på andra ställen också, men där har jag det största och det svenska. 

Jag uppdaterade min portfölj för ett tag sedan, men har redan hunnit ändra en massa. Jag är med andra ord inte riktigt så långsiktig i alla lägen. Jag har sålt av Linc pga inte helt genomtänkt köp med hög premie. Jag har minskat lite i Latour, men lite vill jag ändå ha kvar. Jag har också sålt av Bonava, då jag kommit till en punkt då jag antingen borde köpa mer eller avyttra. Jag valde det senare eftersom jag tänkte försöka banta ner antalet innehav.

Det gick sådär. Jag har nu tagit in Volvo och Revolution Race istället. Volvo behöver kanske inte så mycket motivering, stort och stabilt. RVRC däremot är i nuläget bara en bevakningspost, men jag gillar deras produkter. Vi får se vart den djupa analysen leder... 

I övrigt har jag fortsatt att fylla på VEF och VNV Global...och just det. Jag köpte lite halvledare också, via Infineon. Det här med en slimmad portfölj är uppenbarligen inte för mig. Inte just nu åtminstone. 

En vecka kvar på semestern och vi funderar på att styra kosan söderut, närmare bestämt Blekinge. Vi sover i vår minibuss, slänger ut allt bakom förar- och passagerarsäte och slänger in en hemmabyggd sovinsats och en gasolkyl. Det hade varit himla schysst om vädergudarna kunde bjuda på lite fint väder...eller vafan, uppehåll duger!  

Vad får vi inte missa i Blekinge?

En klassisk nöt

Egentligen är det ett helt naturligt steg att ta, men jag ville inte erkänna det för mig själv från början...

Jag pratar om det här med utbildningen. Som trogna läsare vet, läser jag upp lite poäng på Komvux för tillfället. Det jag själv inte visste (eller kanske snarare förnekade) i början av detta kapitel, var syftet med det hela. Kanske för att det inte skulle bli en stor grej, och att det i sin tur skulle leda till kalla fötter och blockering och vidare till dåliga betyg och ännu en gång ofärdiga studier.

Aldrig hade jag vågat drömma om hur roligt det skulle vara att studera igen. Jag får chansen att lära mig nya saker och jag fullkomligt älskar det. Kanske är det nyhetens behag, vad vet jag, men tror ni inte att jag redan nu har börjat fundera över fortsättningen. Vad VILL jag med det här?

Det är fantastiskt intressant med psykologi, vilket råkar vara ämnet jag läser för tillfället. Jag har länge lekt amatörpsykolog för många i min närhet, inklusive mig själv. Men steget till att utbilda mig till en sådan är ganska stort, vi snackar minst fem år här, om jag inte är felunderrättad. Jag kommer således att vara närmare 50 än 40, när jag väl är klar. OM mina betyg ens räcker till.

Däremot finns det ett yrke som jag länge sneglat på, vars utbildning dessutom ligger nästgårds, och det är personalvetare. Men förstår ni hur kul det skulle vara att få jobba med något som relaterar till det? Nu snackar vi "bara" tre år på högskola, vilket innebär att jag fortfarande skulle vara närmare 40 än 50 när jag är klar.

Okej, då har vi en plan men nu kommer 10.000 kr-frågan. BOKSTAVLIGT TALAT! För vet ni, jag kommer inte att kunna spara en krona under den här tiden. Jag kommer dessutom att bli med lån! Yikes! Nu blir det genast lite läskigt. Kanske inte just lån-biten, det känns okej. Men mina FI-planer då? Ergo - den klassiska nöten! Slita mig rik, eller leva mig lycklig?

Instinktivt tänker jag att jag ska fortsätta trycka in så mycket jag bara kan i min portfölj nu, men samtidigt vore det ganska oansvarigt av mig att inte fylla ladorna nu inför de tre kommande årens oförutsedda utgifter och semestrar med barnen.  

Som grädde på moset, kan jag naturligtvis inte ha kvar min anställning. Jag tror att jag kan be om tjänstledigt i ett år, men sedan är det bye bye! Jag måste alltså även hitta ett jobb, helst inom det jag utbildar mig till... 

Jahapp, har ni några erfarenheter av liknande funderingar eller goda råd i allmänhet?